Vårat analysområde sträcker sig från svavel till uran.

Bly (Pb) är en tungmetall som vid exponering ger symtom som bl.a. huvudvärk, irritation och kräkning, för att i ett längre perspektiv ge försämrad minnesfunktion, förlängd reaktionstid samt skador på nervsystemet och fortplantningsförmågan.

I färger kan bly ingå, antingen som färgpigment eller som rötskydd. Bly är en beståndsdel i blymönja som fortfarande används som rostskyddsmedel.

När det inte finns något utrymme för fel, välj branschstandarden för inspektion av blyfärg

Som Arbetsmiljöverket-utfärdat för Renovering, Reparation och Målning. Arbetsmiljöverket har ökat allmänhetens medvetenhet om behovet av blyfärgtestning. Blyförgiftning är en välkänt hälsorisk för barn, men blyexponering kan orsaka allvarliga problem för vuxna, inklusive högt blodtryck och demens. Arbetare som är involverade i rivnings-, renoverings- eller reparationsprojekt är särskilt exponerade risker finns också att man får i sig partiklar via smuts som fastnat på kläderna, via mat samt via inandning av damm som är förorenat med bly eller andra toxiner som metaller.

Blyfärg är dock inte den enda blykällan

Bly återfinns exempelvis som stabilisator i plaster, till exempel i PVC-baserade mattor och tapeter, i fogmassor, kablar, leksaker, möbler, keramik, glasyr, stålkonstruktioner som färgämne i till exempel äldre avloppsrör av plast m.m.

Problemet med bly uppstår då färgen ska brännas eller slipas bort. Det bildas då små partiklar som man kan andas in och som sedan förs vidare till blodomloppet.

Innan arbetet påbörjas är det byggherrens ansvar att ta reda på om det finns skadliga och hälsofarliga ämnen, som till exempel bly i färg eller andra material. För att få veta det ska prover skickas iväg på analys. Om byggherren inte gör det blir det arbetsgivarens ansvar.

För att få veta om en färg innehåller bly analyserar man färgflagor från den målade ytan. Om blyhalten i färgen är över 1 viktprocent måste man följa föreskrifterna i Arbetsmiljöverkets föreskrift om bly AFS 2014:23 med dess ändringar.

Våra analyser uppfyller de strikta kraven för blyfärgstestning.

• Inga otillräckliga avläsningar
• Ingen substratkorrigering
• Inga falska positiva / falska negativa avläsningar.

Pb i färg normal  400 kr / prov
Pb i färg express 1000 kr / prov

Identifiering och sanering av markföroreningar är en stor utmaning. 

Vikten av oförstörd mark har uppmärksammats mer och mer på senare år. Begrepp som miljöskuld och ägaransvar har gjort det ekonomiskt kännbart att underlåta att ge akt på den yttre miljön.

A Analys AB har ett stort urval av analyser för mark-, slam-, och bottensedimentprov.

Vi analyserar även andra fasta material såsom byggmaterial och avfall.

Jord

Giftiga metaller och andra föroreningar förblir i marken och kan skada invånare under kommande generationer. Det är därför som tillsynsmyndigheter kräver förundersökningar. Våran analys gör att du kan analysera alla 26 element i en enda analys.

Uppnå snabba, kvalitativa och halvkvantitativa marktestresultat för att snabbt profilera föroreningsnivåer och bestämma saneringsgränser. Vi tillhandahåller kvantitet av flera element som sträcker sig från magnesium till uran.

Identifiering och sanering av miljöföroreningar är en stor och kostsam utmaning. Från riskfylld platsmodellering och riskbedömning av platsen. Våran analysatorer ger nästan omedelbara resultat, för snabbt beslutsfattande och till kostnad.

Med markundersökningar avses en vidare bemärkelse än bara undersökningar av förorenade

områden, d.v.s. standarderna nedan kan innehålla termer och definitioner avsedda för annan mark än förorenade områden, t.ex. jordbruksmark.

I Jord analyserar vi: Ba, Sb, Sn, Cd, Ag, Pd, Zr,, Rb, Pb, Se, As, Hg, Au, Zn, W, Cu, Ni, Co, Fe, Mn, Cr, V, Ti

Kvicksilver är ett grundämne som inte kan brytas ner utan lagras i mark, vatten och i levande organismer. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljön och mot människors hälsa. Kvicksilver kan komma ut i miljön bland annat från kolförbränning, smältverk, krematorier, soptippar och avloppsslam. Det är en lättflyktig metall som kan spridas långa sträckor t.ex. via luften. Ett hundratal länder i världen har skrivit under ett internationellt avtal, den så kallade Minamatakonventionen, om att sluta använda och begränsa utsläpp av kvicksilver.

Förbud

Kvicksilver är förbjudet i nästan alla varor som säljs i Sverige, men det finns undantag exempelvis för lågenergilampor och uppladdningsbara batterier. Förbudet gäller även för privatpersoner som säljer varor till exempel på andrahandsmarknaden.

Spridning av kvicksilver

Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålsarbetet och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Föroreningar av kvicksilver är fortfarande ett problem på global nivå.

Kvicksilver förekommer i miljön och i föda, framförallt fisk, i så höga halter att både människa och miljö kan ta skada. Även regioner utan kvicksilverutsläpp, exempelvis Arktis, påverkas negativt på grund av att kvicksilver transporteras långa sträckor i luften. Det mesta av det kvicksilver som faller ned på svensk mark kommer från andra länder. För att minska föroreningen av den svenska miljön måste därför åtgärder vidtas på alla nivåer, inom EU och globalt.

Stora mängder kvicksilver, cirka 200 ton, används i anläggningar i Sverige för framställning av klor och lut. Mer spridd användning sker främst i batterier, ljuskällor, platta skärmar, I byggnader som haft fotoframkallning, amalgam för tandfyllning, laboratorier eller annan industri, smältverk, krematorier, småskalig guldutvinning och avfallsförbränning genom utsläpp från industrier, urlakning från soptippar och genom spridning av avloppsslam. Det finnas tungmetaller i avloppsrör och vattenlås. Ofta behövs en historisk genomgång av vad byggnaden har använts till för bedömning av eventuell provtagning och sanering. Användningen av kvicksilver i ljuskällor kan komma att öka med övergången till lågenergilampor. Tillförsel av kvicksilver sker även med neonrör och mätinstrument. Det finns också några mindre användningsområden för ämnet. Sedan 1992 är det inte tillåtet att tillverka eller sälja kvicksilver i nya termometrar och andra mätinstrument. Viss användning kan förekomma efter dispens. En stor källa till utsläpp av kvicksilver till luften, mark och vatten globalt är förbränning av kol. Andra utsläppskällor är till exempel Spridningen av kvicksilver från krematorier och tandläkarmottagningar kommer att upphöra på sikt eftersom användningen av amalgam har minskat.

10 meter avloppsrör från en tandläkarmottagning innehöll 7 kg Kvicksilver i form av Amalgam

Effekter

I naturen kan kvicksilver omvandlas till den mycket giftiga formen metylkvicksilver. Metylkvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. När nervsystemet utvecklas är det som mest känsligt. Därför bör särskilt foster och små barn skyddas. Metylkvicksilver passerar över moderkakan till fostret, och kan påverka fostrets utveckling. Vid långvarig exponering av låga halter kvicksilver kan barn uppvisa symtom som inlärningssvårigheter och försämrad intellektuell kapacitet.

Vid hög exponering för metylkvicksilver hos vuxna finns risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Sådana effekter ses däremot inte vid låg exponering.

Riskerna för fosterpåverkan av oorganiskt kvicksilver är än så länge bristfälligt studerade men det finns studier som tyder på att oorganiskt kvicksilver ger upphov till likartade skador på det centrala nervsystemet som metylkvicksilver.

Återvinning av plast, mattor och andra polymermaterial ökar, eftersom flera av dessa produkter återvinns, återvinns och återanvänds av konsumenter och återvinningsanläggningar. Postindustriella och efterkonsumentmaterial måste identifieras och sorteras för att uppnå högkvalitativt upparbetningsmaterial.

Identifiering av olika plasttyper, inklusive:

PLA, PET, PP, PS, ABS, PI, PSO, PE, PPS, TPV, PTT, PC, PMP, PBT, PA, PETG, SAN, EVA, PB, PPO, CA, Nylon, PMMA, PUR, PI, PVC, PVA, PLA, Ionomer, Pollyalomer, Vinyl, Styren terpolymer, Elastomer

Försörjningskedjan

Tillverkare, importörer, distributörer och återförsäljare av konsumentvaror utmanas att uppfylla stränga bestämmelser om tillåtna halter av bly och andra toxiska metaller i sina produkter.

Att hålla dessa farliga ämnen ur försörjningskedjorna, och ur konsumenternas händer, är en ökad oro eftersom säkerhetsrevisioner avslöjar ett växande antal överträdelser. Listan över berörda produkter är lång och innehåller leksaker, smycken, kläder, möbler och kosmetika. I kölvattnet av många produktåterkallelser, föreslogs Consumer Product Safety Improvement Act 2008 (CPSIA) för att reglera blynivåer i barnleksaker och andra produkter.

US Consumer Product Safety Commission (CPSC), Europeiska unionens produktsäkerhetsforum (PROSAFE) och andra regleringsorgan för att skärpa konsumentprodukter för bly och andra reglerade ämnen, inklusive barium, antimon, selen , kadmium, kvicksilver, arsenik och hexavalent krom. Material som bly (Pb), kvicksilver (Hg), krom (Cr), kadmium (Cd) och brom (Br) kan alla lätt upptäcks på ett föremål som t.ex. kläder.

Analysen reducerar kraftigt risken för att farliga material kommer att gå in i tillverkningsprocessen genom att möjliggöra analysen av metall, plast, trä, tyger och färg, och i färdiga varor så att inga farliga produkter av misstag hamna på affärshyllor.

• Standardisera inspektionsprotokollet.
• Ge information om försörjningskedjan baserat på empirisk testning för överensstämmelse.
• Ta snabba beslut för att acceptera eller avvisa råmaterial eller färdiga produkter.

Detektera farliga material var som helst i försörjningskedjan

Analysen är en nyckelkomponent i ett rimligt testprogram för att visa och uppfylla Allmänna Conformity Certification (GCC) krav. Med en analys kan du vara säker på att ditt tillverkningsprogram är fullt kompatibelt när du upplever betydande förbättringar i produktionsprocessen.

Kryddor: Identifiera Pb eller Cr färgämnen m.m.

Leksaker: Färgen på leksaker kan innehålla bly, kadmium och barium.

Kläder: Kläder kan innehålla bly i tyget, knappar och blixtlås.

Möbler: Färgerna och lackerna som används i barnmöbler, samt plast, metall och andra komponenter som används för att bygga dessa möbler, kan innehålla farliga blynivåer.

Smycken: Barnens metall smycken kan innehålla bly och kadmium.

Kosmetika: Läppstift och andra kosmetika har visats innehålla bly.

Livsmedelsförpackningar: Kontrollera för farliga ämnen som i plast, polymerfilmer, burkar och kartongförpackningar.

Med förmågan att identifiera och kvantifiera praktiskt taget allt från magnesium genom uran är våra analysatorer ett idealiskt alternativ för arkeometrisk analys och för att säkerställa att spår av giftiga konserveringsmedel har tagits bort från artefakter före repatriering.

Testlösningar för konst och artefakter i laboratoriet. Samlingen av kvantitativa data från arkeologiska prover, är en av de mest pålitliga metoderna i arkeologiska studier. Vår analys är ett användbart verktyg för icke-destruktiv analys av konst och artefakter i en mängd olika forskningsapplikationer.

Arkeologisk rekognosionsundersökning

Få snabbt geokemiska data. Genom att använda trendanalys av jordens grundämneskomposition, utföra marktestning på misstänkta historiska platser för att identifiera områden som begravda arkitektoniska särdrag, eldstäder, eldstäder och begravningsplatser.

Restaurering och Proveniens

etablera ursprung. Identifiera komponenter av pigment och andra material i målningar och glasyrer för att hjälpa till vid bevarande och restaurering av artefakter. Målningar kan undersökas säkert utan att ta bort dem från ramen.

Autentisering och konservering

Godkänn en mängd konst och artefakter. Använd elemental sammansättning data för att identifiera hur föremål har bevarats i det förflutna, och hur man bättre bevara dem för framtiden.

NAGPRA-efterlevnad

Smithsonian Institution har använt våra instrument för att analysera artefakter som repareras till indianska stammar i enlighet med NAGPRA-lagen (Native American Graves Protection and Repatriation Act). Mätning av resterande mängder bly, arsenik och kvicksilver (används för att skydda artefakter) möjliggör lämpliga försiktighetsåtgärder vid hantering av dessa artefakter och för lämplig rengöring som ska utföras innan föremålen reparas.

Datering

Bureau of Land Management och Utah Geological Survey har utvärderat joniserad strålning för att tillhandahålla den elementanalyser som behövs för att fånga viktiga ledtrådar till åldern av petroglyphs, legeringar och andra material.

Grundämne	Tecken		Nr
H (Hydrogenium)	Väte	1		Är det enklaste, lättaste, vanligaste grundämnet. Vid standardtryck och -temperatur är väte en tvåatomig, lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig gas.
He	Helium	2		Är en färglös och luktlös ädelgas. Ämnet har lägst kokpunkt av alla grundämnen, och endast vid högt tryck övergår det i fast form.
Li	Litium	3		Är en silvervit mjuk och smidig metall. Den är hårdast av alkalimetallerna och med den högsta smältpunkten och den högsta kokpunkten.
Be	Beryllium	4		Är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Dess kemiska egenskaper avviker dock en del från de övriga alkaliska jordartsmetallerna, så att den i vissa avseenden påminner om aluminium.
B	Bor	5		Är ett halvmetalliskt grundämne. Det rena grundämnet bor är en fast, svårsmält halvledare som bildar mycket hårda kristaller som är nära nog ogenomskinligt svartröda.
C (Carbones)	Kol	6		Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Oorganiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt.
N (Nitrogenium)	Kväve	7		Är färglös och kemiskt trögreaktivt beroende på att dess två atomer i molekylen (N2) binds med en trippelbindning som är svår att lösa upp.
O (Oxygenium)	Syre	8		Är vid standardtryck och -temperatur (STP) en gas, syrgas, O2, som förekommer i atmosfären i en halt av cirka 21 volymprocent.
F	Fluor	9		Är ett icke-metalliskt grundämne. Är det 13:e vanligaste grundämnet på jordskorpan. Således är fluorgas mycket farligt – farligare än andra halogener.
Ne	Neon	10		Är ett icke-metalliskt grundämne. Neon är en ädelgas, som bland annat används i lysrör.
Na	Natrium	11		Tillhör gruppen alkalimetaller och är ganska vanligt i jordskorpan. Natriummetall är ytterst reaktivt och föreligger därför alltid i form av salter.
Mg	Magnesium	12		Är relativt vanligt i jordskorpan (det åttonde vanligaste grundämnet) och magnesium finns i 60 olika mineraler. Den största källan för magnesium är havsvatten.
Al	Aluminium	13		Är en mjuk lättmetall som är silvrig till grå i färgen. Framställs av bauxit, som innehåller mellan 50 och 60 % aluminiumoxid. Aluminiumoxid fram genom en kemisk process.
Si (Silicium)	Kisel	14		Är ett halvmetalliskt grundämne. Rent kisel är kristallint och har en grå metallisk färg. Kisel liknar glas och är starkt men mycket skört.
P (Phosphorus)	Fosfor	15		Ingår i kemiskt bunden form i RNA och DNA, och är nödvändig för alla levande celler. Fosfor kan inte hittas i fri form i naturen.
S (Sulphur)	Svavel	16		Är i dess naturliga form ett fast gulaktigt ämne, det är mycket vanligt och avger en svag distinkt lukt, föreningar med svavel har oftast en starkare lukt som påminner om ruttna ägg.
Cl (Chlorum)	Klor	17		Är ett icke-metalliskt grundämne. Det tillhör gruppen halogener och används bland annat som desinfektionsmedel. Det ingår som beståndsdel i olika salter, inklusive natriumklorid – koksalt.
Ar	Argon	18		Är ett icke-metalliskt. Argon är den vanligaste ädelgasen och den finns i jordens atmosfär i en halt av cirka 0,93 %. Argon används ibland som förpackningsgas i livsmedel och har E-nummer E 938.
K	Kalium	19		Är ett grundämne och spårämne. Kalium tillhör gruppen alkalimetaller och är vanligt förekommande i naturen. I människor reglerar kalium vatten-syrabalansen och vätskebalans.
Ca	Kalcium	20		Är ett metalliskt grundämne. Kalcium, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller, är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan. Kalcium är viktigt för alla levande organismer
Sc	Skandium	21		Är ett grundämne och tillhörande jordartsmetallerna, speciellt de sällsynta jordartsmetallerna. Är en mjuk, lätt, silverglänsande metall som oxiderar långsamt i luft.
Ti	Titan	22		Är ett metalliskt grundämne och det nionde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Titan används i legeringar inom bland annat flyg- och rymdteknik. Titan används också som implantatmedel i människokroppen
V	Vanadin	23		Är ett sällsynt, mjukt, metalliskt grundämne. Används främst i hårda legeringar t.ex. tillsammans med krom som ofta används i verktyg.
Cr	Krom	24		Är ett metalliskt grundämne som ofta används i legeringar. När krommetall exponeras för luft bildas ett tunt oxidskikt som skyddar resten av metallen.
Mn	Mangan	25		Är ett grå-vitt metalliskt grundämne som liknar järn. Mangan är det tolfte vanligaste grundämnet i jordskorpan och det finns i medeltal 1 kg mangan per ton sten.
Fe (Ferrum)	Järn	26		Är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. Järn förekommer i allotroperna alfa- och gammajärn, ämnen som båda består av rent järn men med olika kristallstruktur.
Co	Kobolt	27		Är ett hårt, silvergrått, magnetiskt, metalliskt grundämne. förekommer i olika legeringar för att ge ökad brottstyrka, motstånd mot syreangrepp eller av dess magnetiska egenskaper.
Ni	Nickel	28		Är ett metalliskt grundämne. är en silvervit högglänsande metall. Den är en övergångsmetall som räknas till gruppen järnmetaller. Används bland annat i mynt.
Cu (Cuprum)	Koppar	29		Är ett rödaktigt, halvädelt metalliskt grundämne, tillhörande myntmetallerna. Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper.
Zn	Zink	30		Är ett metalliskt grundämne. Zink har många viktiga användningsområden inom ytbehandling, särskilt galvanisering och varmförzinkning. Andra användningsområden är i batterier och legering
Ga	Gallium	31		Är ett metalliskt grundämne. Den har egenskapen att när den hålls i handen tillräckligt länge så smälter den, då den har en smältpunkt på +30°C.
Ge	Germanium	32		Är ett halvmetalliskt grundämne. Germanium är ett gråvitt, kristallinskt och skört ämne som kemiskt liknar tenn, och är ett viktigt halvledarmaterial.
As	Arsenik	33		Är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne. Ämnet används idag främst i insektsgifter och andra bekämpningsmedel.
Se	Selen	34		Är ett icke-metalliskt grundämne, som bland annat förekommer i jorden och i viss rök och damm. Det är ett spårämne men är mycket giftigt i större mängder.
Br	Brom	35		Är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener. brom en mörk rödbrun frätande vätska, som avger giftiga ångor med obehaglig lukt. Bromerade flamskyddsmedel är skadligt för miljö och hälsa.
Kr	Krypton	36		Är ett icke-metalliskt grundämne. Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.
Rb	Rubidium	37		Är ett grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller. Används framför allt i oscillatorer till atomur.
Sr	Strontium	38		Är ett grundämne som är del av gruppen alkaliska jordartsmetaller. I ren form är den en mjuk och silvervit metall.
Y	Yttrium	39		Är ett grundämne som räknas till de sällsynta jordartsmetallerna. Inom elektronikindustrin är yttrium en nödvändig komponent vid tillverkning av bildskärmar, lysdioder, lågenergilampor och fiberkabel.
Zr	Zirkonium	40		Är ett grå-vitt metalliskt grundämne som kemiskt liknar titan. Zirkonium är ganska vanligt i jordskorpan (det tjugonde vanligaste)
Nb	Niob	41		Är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Mo	Molybden	42		är ett metalliskt grundämne. Molybden är vitt eller silverfärgat. Molybden har en bland de högsta smältpunkterna av alla grundämnen. Metallen är hård men plastiskt formbar.
Tc	Teknetium	43		Är ett radioaktivt metalliskt grundämne. Teknetium är en av sönderfallsprodukterna vid klyvning av uran.
Ru	Rutenium	44		Är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller. används till smycken, pennspetsar, glödtrådar och en typ av solceller.
Rh	Rodium	45		Är ett sällsynt metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller. Metallen är ett av de dyraste grundämnena som finns.
Pd	Palladium	46		Är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller. Palladium är mycket korrosionsbeständigt och räknas kemiskt som en ädelmetall.
Ag (Argentum)	Silver	47		Är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.
Cd	Kadmium	48		Är ett relativt ovanligt metalliskt grundämne som räknas som en tungmetall. I höga halter är metallen giftig för alla former av liv. I Sverige förbjöds användningen av kadmium i plaster år 1982.
In	Indium	49		Är metalliskt grundämne. Indium är en silvervit, mjuk och formbar metall som är mjukare än bly.
Sn (Stannum)	Tenn	50		Är ett silvervitt metalliskt grundämne. Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
Sb (Stibium)	Antimon	51		Är ett halvmetalliskt grundämne. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten.
Te	Tellur	52		Är ett halvmetalliskt grundämne som tillhör kalkogenerna. C:a 40% av världens tellurkonsumtion går till produktion av solceller.
I	Jod	53		Är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener. Jod är dock det minst reaktiva grundämnet i denna grupp.
Xe	Xenon	54		Är ett icke-metalliskt grundämne. Det är en tung, färg- och luktlös ädelgas som förekommer i mindre mängder i jordens atmosfär.
Cs	Cesium	55		Är ett mycket reaktivt grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller. Den största användningen är i form av cesiumformiat, vilket används i borroljor inom oljeindustrin.
Ba	Barium	56		Är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Är giftigt för människor varför tomtebloss är försedda med en varningstext. Bariumförgiftning påminner om arsenikförgiftning.
La	Lantan	57		Är ett grundämne och en lantanoid, och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa metaller har en stor efterfrågan inom bland annat elektronikindustrin.
Ce	Cerium	58		Är ett grundämne, som är en järnliknande lättantändlig metall. Grundämnet tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Pr	Praseodym	59		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Varken metallen eller dess salter är giftiga.
Nd	Neodym	60		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Varken metallen eller dess salter är giftiga.
Pm	Prometium	61		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Ämnet förekommer inte naturligt.
Sm	Samarium	62		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Används tillsammans med kobolt för att skapa starka permanentmagneter. samt som absorptionsmedel för neutroner i kärnreaktorer.
Eu	Europium	63		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Med begränsad användning. En av användningarna är i kärntekniska sammanhang.
Gd	Gadolinium	64		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Används bland annat som inblandning i kärnbränsle.
Tb	Terbium	65		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. används inom laserteknik, lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.
Dy	Dysprosium	66		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne
Ho	Holmium	67		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. I naturen återfinns holmium sällan med sin silver-vita glans då den lätt rostar.
Er	Erbium	68		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Förekommer i enstaka, mera sällsynta bergarter.
Tm	Tulium	69		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Tulium är en silvervit, smidbar, i luft beständig metall, som lätt kan skäras med kniv.
Yb	Ytterbium	70		Är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. ytterbium är en grå, mjuk metall, som ej angrips av luft men reagerar långsamt med vatten. har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård.
Lu	Lutetium	71		Är ett grundämne som tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. I enlighet med dess placering i det periodiska systemet tillhör lutetium övergångsmetallerna.
Hf	Hafnium	72		Är ett silvergrått metalliskt grundämne. Användas i legeringar med bland annat järn och titan.
Ta	Tantal	73		Är ett hårt metalliskt grundämne. På grund av att tantal spontant täcks av ett skyddande oxidskikt angrips materialet ej av syror och används därför bland annat i kemisk apparatur.
W	Volfram	74		Är ett metalliskt grundämne. Volfram har den högsta smältpunkten av alla metaller och används därför bland annat i glödlampor.
Re	Rhenium	75		Är ett metalliskt grundämne. Rhenium är en hård, ljusgrå, glänsande metall. Används tillsammans med platina som katalysator i bilar för att bli av med kväveoxider, kolmonoxid och aromatiska kolväten från avgaserna.
Os	Osmium	76		Är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen tunga platinametaller. legeringar. Har den högsta naturliga densiteten av alla grundämnen. Används till reservoarpennor och nålar för tonhuvud samt som katalysatorer och lageraxlar.
Ir	Iridium	77		är en vit metall med något gulaktig ton i platinafamiljen. finns inte i stora mängder på jorden, men är desto vanligare i rymden. I samband med meteoritnedslag får jorden en tillfällig förhöjd halt av iridium som sedan sedimenterar på havsbottnen.
Pt	Platina	78		är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen tunga platinametaller. Det kategoriseras som ädelmetall. Platina förekommer i legeringar och används bland annat i kemiska apparater, inom tandteknik och i smycken.
Au (Aurum)	Guld	79		är ett grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller och gruppen myntmetaller samt är ett mineral. Guld är kompakt, mjukt, glänsande och den mest formbara och kemiskt tåliga av alla kända metaller.
Hg (Hydrargentum)	Kvicksilver	80		Är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur. Kvicksilver ett starkt gift, såväl för människor och djur som för miljön. Det ger bland annat skador på centrala nervsystemet och njurarna. Sverige har sedan den 1 juni 2009 ett totalt förbud mot kvicksilver med hänvisning till att det är ett miljögift. Från år 2011 råder ett exportförbud av kvicksilver inom EU.
Tl	Tallium	81		Är ett grått metalliskt grundämne. Ämnet bildar giftiga salter, vilka bland annat används i insekts- och råttgift. Tallium är även ett cancerframkallande ämne.
Pb (Plumbum)	Bly	82		Är ett metalliskt grundämne, som är beständigt mot luft och syror. Bly och alla dess föreningar har en tendens att lagras i människokroppen och kan genom blyförgiftning orsaka fosterskador, njurskador och bestående skador på det centrala nervsystemet.
Bi (Bisemutum)	Vismut	83		Är ett silvervitt metalliskt grundämne, som används i lättsmälta legeringar.
Po	Polonium	84		Är ett radioaktivt metalliskt sällsynt grundämne. Polonium är kraftigt alfastrålande och används därför som strålkälla.
At	Astat	85		Är ett halvmetalliskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen halogener.
Rn	Radon	86		Är ett grundämne, en radioaktiv ädelgas. Finns i praktiken i all jord under marken. I gruvor, grottor, bergrum Blåbetong, och äldre källare är därför halterna vanligtvis höga. Radonet kommer också upp ur jorden och kan uppnå höga halter i marknivå om det är helt vindstilla.
Fr	Francium	87		Är ett radioaktivt grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller. Francium är starkt radioaktivt och mycket sällsynt i jordskorpan.
Ra	Radium	88		Är ett radioaktivt grundämne och tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Förekommer till liten del i uranmalmer. På grund av det radioaktiva sönderfallet lyser radium och dess salter i mörker, och har använts i klockor, kompasser mm.
Ac	Aktinium	89		Är ett grundämne och tillhör aktinoiderna. Aktinium har gett namn åt aktiniderna och räknas ibland till dem. Bildas vid sönderfall av uran eller torium.
Th	Torium	90		Är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktiniderna. Torium finns i små mängder i de flesta berg- och jordarter, det är omkring tre gånger vanligare än uran och ungefär lika vanligt som bly.
Pa	Protaktinium	91		Är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Som är en gråvit, glänsande metall. Bildas ur uran och övergår i aktinium.
U (uranium)	Uran	92		Är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Uran, som är en metall, har det högsta atomnumret av de naturliga grundämnena. Den viktigaste användningen av uran är som bränsle i kärnkraftverk.
Np	Neptunium	93		Neptunium är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Den ser ut som en silvrig metall. Neptunium är farligt emedan det är radioaktivt (alla isotoper), giftigt, självantändande och kan ansamlas i benmassan.
Pu	Plutonium	94		Är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktinoiderna och är en silvervit metall. Poloniumisotoper är det ämnet som är det farliga i radonets radioaktiva gas som bildas vid sönderfallsprocesserna. Polonium används ibland till att motverka statisk elektricitet i maskiner.
Am	Americium	95		Är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Transuranen americium är en vit till silverfärgad metall. Används bland annat i rökdetektorer och tjockleksmätningar.
Cm	Curium	96		Är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Curium är en transuran som bildas i kärnreaktorer. Grundämnet används bland annat som medicinsk strålningskälla.
Bk	Berkelium	97		Är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Är syntetiska och förekommer inte i enhetlig form på jorden.
Cf	Californium	98		Är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Är ett radioaktivt och metalliskt grundämne.
Es	Einsteinium	99		Är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Det används främst inom forskning för framställning av ännu tyngre grundämnen.
Fm	Fermium	100		Är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Användningsområdena för fermium idag är enbart inom forskningen.
Md	Mendelevium	101		Är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
No	Nobelium	102		Är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Finns ej i naturen utan har framställts genom kärnreaktioner.
Lr	Lawrencium	103		Är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Finns inte i naturen

Geokemi och kartläggning

möjligt att skapa realtids geokemisk kartläggning av områden för att få en förståelse för trenderna i elementärt innehåll för att bekräfta förekomsten av en malmpålagring på kort tid.

Provtagningstäthet är en nyckelkomponent för att noggrant och noggrant kartlägga ett område för att upptäcka varifrån anomala koncentrationer av element som arsenik (As), ett utmärkt sökandeelement för guld (Au), finns.

Det är också uppenbart, men inte avbildat, andra pathfinder-element närvarande i anomala koncentrationer, såsom Selen (Se) molybden (Mo) och Lead (Pb) som ytterligare stöder närvaron av en malmhaltig insättning. Genom att genomföra provtagningar i ett rutmönster kan du nollställa inom områden av särskilt intresse samt få kunskap om bakgrundsnivåer av spårämnen.

Vi kan identifiera specifika element med anomala koncentrationer.

Ba, Sb, Sn, Cd, Pd, Ag, Mo, Nb, Zr, Sr, Rb, Bi, As, Se, Pb, Zn, W, Cu, Re, Ta, Hf, Ni, Co, Fe, Mn, Cr, V, Ti, Ca, K, S, Al, Si, Cl, Mg, P.

Kärnanalys vid prospekteringsborrning

Kärnanalys har blivit extremt värdefulla vid prospekteringsborrning. Det finns två tekniker som vanligtvis används vid analys av kärnan. En teknik, spottestning, bygger på en geolog använder sin kunskap och förmåga att identifiera delar av kärnan där han / hon kan se metaller. Den andra tekniken är en riktig analys.

 

Gruvdrift

Analysen användas för att förbättra effektiviteten i ditt borrprogram genom att säkerställa att borriggen fungerar i den mineraliserade zonen. Genom att analysera borrspånen kan man avgöra huruvida borriggen faktiskt borrar i den mineraliserade zonen eller om den mineraliserade zonen har fallit av eller inte. Detta ger geologen realtidsdata direkt från hålet som genererar en geokemisk profil som kommer att vägleda honom / henne för att fatta beslut som om man ska fortsätta borra flera 1000 fot. Att bestämma när man ska ringa ett hål och när man ska fortsätta borra kan vara väldigt knepigt. Det sista du vill göra är att stoppa borrningen. Prospektering kan delas in i fyra övergripande faser: områdesval, inledande regionala undersökningar, fortsatta lokala undersökningar och provborrningar. Från de första geologiska undersökningarna till gruvstart tar det mellan fem och tio, ibland upp till 20 år.

Ordlista

Aerob

Kallas en process eller organism som behöver tillgång till syre för sin fortlevnad. Motsatsen till aerob är anaerob.

Advektion

Spridning av ett ämne med hjälp av strömmande vätska eller gas. Skiljer sig därigenom från diffusion där ämnet transporteras genom skillnader i koncentrationsnivåer, utan att det sker en förflyttning av själva mediet som ämnet finns i.

Acceptabelt dagligt intag (ADI)

En uppskattning av hur mycket av ett ämne i mat eller dricksvatten som kan konsumeras under en livstid utan att utan att det ger några negativa hälsoeffekter.

Aktör

Alla typer av företag som på något sätt är en del i distributionskedjan av produkter, till exempel tillverkare, importörer, återförsäljare, användare eller marknadsplatser.

Akut exponering

En engångs- eller kortvarig exponering för ett ämne eller en blandning.

Allergen

Ämne som kan utlösa allergiska reaktioner.

Anaerob

En process eller organism som inte kräver syre för tillväxt. Organismer med anaerob metabolism kan erhålla energi utan att förbränna syre. Detta sker genom att någon kolhydrat såsom glukos oxideras till enklare beståndsdelar. Anaerob oxidation sker primärt hos vissa typer av bakterier och protozoer, men förekommer kortvarigt även hos större organismer. Eftersom anaerob oxidation frigör mindre energi än aerob oxidation, är den ofta ofördelaktig. Aeroba organinsmer kan reagera negativt och kan även dö om syre är närvarande.

Asbest

Är en samlande beteckning på olika fiberartade kristalliserade silikater. Det är en mineral och är vanligast förekommande berg. Yrkesmässig användning av asbest och asbesthaltiga produkter är förbjudet i Sverige sedan 1982.

Biologiskt aktiv zon (BAZ)

Den zon där djur rör om bottensedimentet. Mäktigheten av detta skikt varierar mellan olika platser, oftast mellan 5 och 15 cm.

Backventil

I flera pumpkonstruktioner förekommer en backventil för att hindra vattnet i slangen att rinna baklänges tillbaka ner i grundvattenröret när pumpen är avstängd. En backventil är ofta konstruerad med en kula som sitter vid en öppning mindre än kulan. Så länge flödet kommer från motsatt sida om öppningen, kan det flöda fritt därigenom. Om flödet är omvänt kommer det trycka kulan mot öppningen och därmed täppa till det. Det kan även vara en ”gummiflärp” som enbart kan öppna sig i en flödesriktning och är stängd i den andra.

Behörig myndighet

Behörig myndighet eller Competent Authority (CA) är en eller flera nationella myndigheter som utses av varje medlemsland i EU för att genomföra lagstiftningen eller representera medlemslandet i arbets- och expertgrupper.

Beskrivande statistik

En statistisk beskrivning som sammanfattar en samling data, ofta ett slumpmässigt urval från en population. Data kan till exempel beskrivas med hjälp av lägesmått (medelvärde, median) och spridningsmått (standardavvikelse, varians).

Beslutsenhet

Den enhet som ska klassificeras, dvs. den volym av aktuellt media som kräver något typ av beslut. Begreppet ansluter till internationell litteratur (eng. decision unit) och är mer allmängiltigt än tidigare använda termer i den svenska litteraturen som t.ex. SEV – Selektiv efterbehandlingsvolym (Naturvårdsverket, 1997), enhetsvolym (SGF, 2013), schaktruta samt saneringsenhet. Begreppet beslutsvolym är snarlikt och kan användas som alternativ när man vill betona att en beslutsenhet är tredimensionell.

Beredning

Beredning av prover för efterföljande analys. Vid malning görs det ofta i två steg – ibland med mellanliggande provneddelning för att därefter finmala provet innan analys, Provet delas till lämplig storlek eller torkningen som är tidsödande eftersom den i regel skall utföras vid låg temperatur för att undvika förluster av flyktiga ämnen.

Bioackumulerande ämnen

Ämnen som lagras i levande organismer.

Bioturbation

De bottenlevande djuren i hav och sjöar spelar en viktig roll för omsättningen av näringsämnen och syre i vattenmiljön. I väl syresatta sediment finns det djur som gräver, äter och rör runt. När de gräver, borrar, äter och flyttar om material — det som kallas bioturbation — bidrar djuren till att syresätta bottnen och förstärka den normala nedbrytningen av det organiska material som faller ner på bottnarna. Syresatta sediment förblir ljusbruna i färgen och de årligen avsatta lagren förenas till en homogen struktur. Om bioturbationen avbryts till följd av syrebrist som leder till att bottendjuren dör, så störs också nedbrytningsprocessen.

Blandning

En blandning eller lösning består av två eller flera kemiska ämnen.

Bisfenoler

Bisfenoler är en grupp kemikalier med liknande molekylstruktur, varav den med kända är bisfenol A (BPA). Bisfenoler används bland annat vid framställning av polykarbonatplast och epoxi.

Delprov

SIS (2015) anger flera olika betydelser av begreppet delprov (eng. subsample). De viktigaste är: (1) En del av ett prov som skapas genom neddelning samt (2) en individuell enhet (jordvolym) som tas för att skapa ett prov. Delprov avser sådana prover som tas från olika provpunkter eller olika djupintervall med syftet att slås samman till samlingsprov. Notera att små lika stora jordvolymer som tas med enda syfte att slås samman för att representera en definierad jordvolym benämns inkrement (jämför enskilt prov, inkrement och samlingsprov).

Diffusion

Vid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig från en stark koncentration mot en svagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna. Energin, som behövs för diffusionen, kommer från molekylernas värmerörelse. Ingen ytterligare energi behövs. Ett vardagligt exempel på diffusion är när man lägger ned en påse te i en kopp med vatten och färg och smak sprider sig utan omrörning.

DNAPL

(Dense Non-Aqueous Phase Liquid) är en vätska som är tyngre än vatten och som har låg löslighet sig i vatten. Dessa vätskor sjunker ner genom akviferer tills de når en ogenomtränglig jordart och kan därför sprida sig väldigt djupt. Trots att dessa vätskor inte är lättlösliga i vatten kan de ändå förorena stora volymer vatten då det ofta räcker med små mängder lösta i grundvattnet för att göra det otjänligt som dricksvatten. Flera av ämnena i denna grupp har relativt lågt ångtryck och orsakar därför även problem med förorening av porgas med påverkan på inomhusluft i byggnader ovanför det förorenade området.

Detektionsgräns

Den lägsta halt där ett specifikt ämne kan detekteras i en viss analysmetod.

Egenskapsområde

Ett fysiskt område inom vilket föroreningen har genererats genom samma typ av förorenande process och som uppvisar relativt homogena egenskaper med avseende på exempelvis geologi och föroreningssituation. Det kan till exempel vara ett utfyllnadsområde med liknande föroreningstyp och haltvariation, eller naturligt avsatt material med ett källområde eller en större föroreningsplym.

Ex situ

Betyder "utanför plats" och innebär vid åtgärder av förorenade områden att föroreningarna inte behandlas på plats där föroreningen befinner sig utan att man antingen schaktar eller pumpar upp det förorenade mediet för behandling i närheten eller för borttransport till mottagningsanläggning. Vid provtagning innebär det att det förorenade mediet analyseras på plats utan att prov behöver samlas in i kärl för extern analys på labb.

Exponering

I vilken omfattning människor och miljö utsätts för ämnen.

Exponeringsbedömning.

Ett av det viktigaste stegen i en riskbedömning. I en exponeringsbedömning utvärderas vem eller vad som har exponerats för ett ämne samt i vilken mängd.

Exponeringsenhet

Den minsta jordvolym (area och djup) som utgör ett problem ur risksynpunkt. Haltvariationer inom exponeringsenheten saknar betydelse ur risksynpunkt. Exponeringsenheten kan även uttryckas som den area eller volym jord som är representativ för risken. En exponeringsenhet är ett teoretiskt begrepp och inte nödvändigtvis ett fysiskt område (jämför egenskapsområde).

Fri fas/ fri produktfas

Innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform som t.ex. ren bensin, eldningsolja eller flytande kvicksilver, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten

DNAPL

Markprofil med olika typer av faser som flytande föroreningar förekommer i. I exemplet visas spridningen av en DNAPL, en förorening som är tyngre än vatten och som avgår i gasfas och är tillräckligt vattenlöslig för att förorena grundvatten, t.ex. trikloretylen.

Förorening

Ett ämne som inte har tillförts avsiktligt till ett ämne eller en blandning. Föroreningar kan även finnas i miljön.

Föroreningsplym

Förorening som spridits över ett större område med vind eller vatten. Oftast är det grundvatten med halter av lösta föroreningar som spridits från ett källområde.

Försiktighetsprincipen

Ett förhållningssätt där man av försiktighetsskäl vidtar åtgärder utan säkra belägg för att någonting är farligt eller orsakar skada på människor eller miljö.

Gasfas

Ett ämne kan förekomma i fast fas, flytande fast (vätskefas) och gasfas.

Gaspermeabilitet

Jordens förmåga att släppa igenom gas. Gaspermeabiliteten är beroende av materialets porositet och tjocklek, gasens viskositet och gastrycket.

Geostatistisk modellering

Med hjälp av koordinatsatta data skapas en modell av den rumsliga variationen av föroreningshalten. Denna modell kan sedan användas för att skapa kartbilder över föroreningens utbredning. Kartorna kan bland annat användas för att avgränsa en förorening.

Gränsvärde

Den högsta tillåtna mängden av ett ämne i en produkt, en vara, ett material, ett livsmedel eller liknande.

Headspace

Är gasfasen ovanför ett fast eller flytande prov. Headspace analys används för att mäta halten av flyktiga ämnen som finns i en vätska eller ett fast prov, men där analysen görs på gasfasen ovanför provet. Ofta används speciella gastäta vialer för ändamålet, som då kallas headspace vialer.

Henrys lag

Formulerades av den engelske kemisten William Henry, säger att partialtrycket för ett ämne i gasfas är linjärt proportionellt mot dess koncentration i en lösning som befinner sig i jämvikt med denna.

Två vanlig former av Henrys lag är: P = K_H \cdot c och c = K_H \cdot P

där P är partialtrycket för ämnet i gasfasen och c är dess lösta koncentration i lösningen som finns i kontakt med denna. KH är den så kallade Henrys lags konstant som är olika stor för olika gaser. Enheten på Henrys lags konstant beror på vilka enheter man väljer att uttrycka partialtryck och koncentration i; en vanlig enhet är Pa*m3/mol. Ju högre värde för Henrys lags konstant (enligt den första ekvationen ovan), desto större tendens har ett ämne att avgå till gasfasen.

Även den andra versionen är vanligt att uttrycka Henrys lag i, och därmed får Henrys lags konstanten som kvoten mellan koncentrationen och partialtrycket. När man i praktiken använder Henrys lags konstant måste man därför vara mycket noga med att notera vilken enhet konstanten är uttryckt i.

Henrys konstant

En dimensionslös form som ofta kan skrivas som: K_{aw} = \frac {K_H}{RT}

där Kaw är Henrys konstant, R är den allmänna gaskonstanten, och T är den absoluta temperaturen (i Kelvin). Konstanterna är temperaturberoende, de som anges i tabeller gäller ofta för en temperatur av 25 grader Celsius. I princip kan van't Hoffs ekvation användas för att räkna om värdet till olika temperaturer.

Henrys lag används ofta inom miljökemin för att uppskatta hur mycket av organiska miljögifter som kan avgå från mark och vatten till atmosfären. Ämnen med höga värden för Henrys lags konstant kan drivas av från förorenad mark med vakuumextraktion och s.k. air sparging. Källa: Wikipedia -140813

Hot spot

Källområde.

Hydraulisk konduktivitet

Vätskepermeabilitet beskriver markens vattengenomsläpplighet. SI-enheten är meter/sekund. Porstorleksfördelningen i marken har en avgörande betydelse för markens vattengenomsläpplighet. Generellt gäller att ju större markporer, desto större vattengenomsläpplighet. Speciellt närvaron av makroporer ger marken en mycket god vattengenomsläpplighet vid mättade flöden.

Inkrement

Liten jordvolym som tas med en provtagare, i ett provuttag, och som tillsammans med andra inkrement används för att skapa ett prov. Notera att ett inkrement inte är ett prov utan en liten jordvolym som tillsammans med andra inkrement bildar ett prov. Inkrementen ska tillsammans representera en definierad jordvolym, exempelvis en provgrop eller en hel beslutsenhet. Varje enskilt inkrement har ofta en förutbestämd volym som är lika stor som de andra inkrementen som ska bilda provet.

Incremental Sampling Methodology (ISM)

En provtagningsstrategi som utvecklats av ITRC i USA och som baseras på inkrementell provtagning. Metoden bygger på att man skapar flera samlingsprover, vardera bestående av ett stort antal inkrement som tas inom beslutsenheten. Samlingsproverna analyseras på laboratorium och ger tillsammans en hög säkerhet vid klassning av beslutsenheten. Strategin omfattar även särskilda procedurer för provhantering och provberedning på laboratorium.

Inkrementell provtagning

Se ovan Incremental Sampling Methodology (ISM).

In situ

Betyder ”på plats” och innebär vid åtgärder av förorenade områden att föroreningarna i jord, sediment och/eller vatten behandlas utan att först grävas eller pumpas upp. Vid provtagning innebär det att det förorenade mediet analyseras på plats utan att prov behöver samlas in i kärl för extern analys på labb. Kan jämföras med on site, eller ex situ.

Isotrop

Är en fysikalisk term för fallet när de fysikaliska egenskaperna förhåller sig lika i alla riktningar. Isotropa material, till skillnad från anisotropa material, är material som har samma egenskaper i alla riktningar.

Kemikalie

Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen.

Kemisk produkt

Ett kemiskt ämne och blandningar av kemiska ämnen som inte är en vara.

Kronisk exponering

En längre, konstant eller återkommande exponering för ett ämne.

Källområde/källzon/källterm

Område som är kraftigt förorenat och en källa för spridning. Föroreningarna i detta område kan förekomma i fri fas. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

log Kow värde

Är ett ämnes fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten. Kan bland annat användas bland annat för att uppskatta ett ämnes potential att bioackumulera samt om ämnet förväntas vara hydrofobt eller inte.

LNAPL (Light Non-Aqueous Phase Liquid)

Är en vätska som är lättare än grundvatten och relativt svårtlöst i vatten. Dessa vätskor sjunker ner genom markprofilen tills de når en ogenomsläpplig jordart, eller grundvattenytan. Därefter sprider de sig i horisontellt. Ämnena orsakar ofta även förorening av porgas i det omkringliggande området, och även förorening av grundvattnet då det kan räcka med små mängder lösta i vattnet för att negativt påverka de organismer som lever i eller dricker av vattnet.

Medelhalt

Den verkliga halten i den population man vill undersöka. I praktiken är medelhalten alltid okänd men undersökningarna strävar efter att skatta medelhalten så bra som möjligt. Den skattade medelhalten kommer dock alltid att ha en viss osäkerhet.

Medelvärde
Ett lägesmått som anger var tyngdpunkten ligger i de data man har. Medelvärdet är något som kan beräknas med hjälp av mätdata för att skatta den okända medelhalten. Medelvärdet kan beräknas och saknar osäkerhet. Däremot har skattningen av medelhalten en osäkerhet.

Mättad zon/grundvattenzon

Är den del av markprofilen som är belägen under grundvattenytan och därför mättad med vatten. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

Mykotoxin

Gift skapat av vissa arter av mögel som är farliga för människa och djur.

NAPL (Non-Aqueous Phase Liquid)

Är en vätska som har låg löslighet sig i vatten. Trots att dessa vätskor inte är lättlösliga i vatten kan de ändå förorena stora volymer vatten då det ofta räcker med små mängder lösta i vattnet för att negativt påverka de organismer som lever i eller dricker av vattnet.  Flera av ämnena i denna grupp har relativt lågt ångtryck och orsakar därför även problem med förorening av porgas med påverkan på inomhusluft i byggnader ovanför det förorenade området.

Nedbrytningstid

Ett sätt att beskriva hur snabbt ett ämne (exempelvis föroreningar i en flod) kommer att brytas ned och försvinna från miljön.

Nedbrytningsprodukt

Kemikalie som skapas när ett ämne bryts ned eller ruttnar.

Omättad zon

Är den del av markprofilen som är belägen ovanför grundvattenytan.Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

On site

Betyder liksom in situ ”på plats" men brukar inom efterbehandling betyda att jord och/eller vatten först grävs eller pumpas upp och behandlas på plats på fastigheten och inte transporeras till en extern anläggning för behandling eller deponering.

Ostört prov

Vid provtagning av jord i förorenade områden menas att jordlagerföljden är orörd och att risken att jorden som provtas är kontaminerad eller kommer från något annat skikt än det önskade därmed är låg. Ur ett geotekniskt perspektiv innebär ostörd provtagning även bibehållna mekaniska egenskaper. Detta skiljer sig från störd provtagning som kan innebära både störd jordlagerföljd och förändrade mekaniska egenskaper, där det senare ofta inte är av huvudintresse vid en undersökning av förorenade områden.

PAH

Polycyclic Aromatic Hydrocarbons. Polycykliska aromatiska kolväten; tillhör en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper.

Partialtryck

Är det tryck som orsakas av en enskild gas. Daltons lag säger att summan av de olika gasernas partialtryck bildar det totala trycket. Begreppet partialtryck är förekommande inom fysiologin där ofta halterna av löst syrgas, koldioxid och andra fysiologiska gaser anges som partialtryck. Källa: Wikipedia – 140813

PCB

Polychlorinated biphenyl. Polyklorerad bifenyl. Är en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper.

Periodiska systemet

Den tabell över grundämnen (element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på 1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten (Definitionen från Nationalencyklopedin).

Population

Hela den mängd av föroreningshalter som finns inom den jordvolym som ska undersökas, dvs. inom beslutsenheten. Eftersom hela populationen inte kan ingå i proverna görs istället ett slumpmässigt urval (stickprov) som ska representera populationen.

Provberedning

Den beredning som görs på laboratorium för att analysen ska bli representativt för det det prov som lämnats in i provkärlet. I provberedningen kan ingå moment som siktning, homogenisering, neddelning, malning, extrahering, dekantering m.m. Provberedningen är särskilt viktig för prover där föroreningshalten i provkärlet är heterogen, såsom i samlingsprover.

Provtagningsenhet

Är det som man vill att proverna ska representera (ofta en volym). Provtagningsenheten kan till exempel vara en schaktvägg, en upplagshög eller en yta. Den kan också vara vattnet på en viss nivå i ett grundvattenrör eller ytvatten vid en viss tidpunkt (datum och klockslag) i ett rinnande vattendrag.

Porgas

Är den gas som finns i porerna i jorden. Flyktiga föroreningar återfinns ofta i denna del av jordmatrisen, och kan sprida sig upp genom marken och in i byggnader. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

Provtagningsplan

Ett systematiskt sätt att planera antalet och typerna av prover som krävs för en undersökning.

PVC

Polyvinylklorid.

Replikat

Används för att beskriva ett prov som tas utöver det ordinarie provet för att representera samma representativa volym.

Representativ halt

En uppmätt eller beräknad halt som ska representera ett egenskapsområde, en beslutsenhet eller annan population. Syftet med den representativa halten är att den ska jämföras med ett haltkriterium, t.ex. ett riktvärde. Vid riskbedömning är den representativa halten den som bäst representerar risksituationen på området utan att ris-ken underskattas.

Representativ volym

Den volym som ett inkrement, delprov, enskilt prov, samlingsprov eller generalprov representerar.

Riktvärde

Rekommenderat värde, kan vara t.ex. ett korttidsvärde eller nivågränsvärde. Avser den maximala nivån av ett ämne som individer med säkerhet kan exponeras för under en viss tidsfrist.

Riktmärkesdos

Den minsta dosen av ett ämne som producerar en tydlig, om än låg, hälsorisk. Vanligtvis har ämnet en specifik toxisk effekt inom intervallet 1-10 procent. Exempel på en toxisk effekt är att ämnet kan vara cancerframkallande.

Risk

Kombinationen av en fara och sannolikheten för att den ska uppstå; kombinationen fara - exponering.

Riskbedömning

Process i fyra steg där man bestämmer förhållandet mellan den förutsedda exponeringen av ett ämnes skadliga effekter: faroidentifiering, bedömning av dos-respons-sambandet, bedömning av exponeringen och riskkarakterisering. Riktad riskbedömning är en mindre omfattande och mer specifikt inriktad utvärdering än en fullständig riskbedömning.

Riskkarakterisering

Uppskattning av hur omfattande och allvarliga sådana skadliga effekter är som kan antas uppstå i en befolkningsgrupp eller del av miljön till följd av faktisk eller förutsedd exponering för ett ämne.

Riskrankning

En metod för att prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarsgrad.

Resuspension

En process där sedimentpartiklar från bottnarna virvlar upp och blandas med ovanliggande vatten. Detta kan ske naturlig genom vågor och strömmar, men det kan också ske på grund av mänsklig aktivitet såsom till exempel trålning eller muddring.

Samlingsprov

Ett sammansatt prov bestående av flera delprov eller inkrement (jämför inkrement, delprov och enskilt prov). Samlingsprovet kan användas som laboratorieprov.

Selektiv efterbehandlingsvolym (SEV)

Se beslutsenhet.

Standardavvikelse

Ett statistiskt mått på hur mycket datavärden från en population varierar. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse.

Stegvis samlingsprovtagning (SSP)

Ett typ av inkrementell provtagning, se Incremental Sampling Methodology (ISM) ovan.

Stickprov

Slumpmässigt urval från en population, dvs. den samling slumpmässigt utvalda prover som tillsammans ska representera den population man vill undersöka.

Stripping

En fysiskt separationsprocess där ett eller flera ämnen i en vätska separares från vätskan med hjälp av strömmande gas. Vanligtvis används vattenånga, inerta gaser eller kolväten.

Toxicitet

Risken att ett ämne ska orsaka skada för en levande organism.

Toxikodynamik

Processen i vilken kemiska ämnen interagerar med kroppen och följande reaktioner som leder till negativa effekter.

Turbiditet (Grumlighet)

Förekomsten av partiklar i vattnet som minskar sikten och möjligheten för ljus att tränga ner i vattnet. Ju mer/fler partiklar det finns i vattnet, inklusive planktonorganismer (växt- och djurplankton), desto grumligare blir vattnet. Ökad grumlighet (turbiditet) leder till att vattnet blir mindre genomskinligt, mindre transparent).

UCLM

Ett statistiskt mått som avser den övre, ensidiga konfidensgränsen för medelhal-ten (eng. Upper Confidence Limit of the Mean). UCLM kan användas som representativ halt, som alternativ till medelvärde då man önskar gardera sig mot att felaktigt klassa ett förorenat område som rent. Ofta anges för vilken konfidensgrad (övertygelse) som UCLM beräknats, exempelvis UCLM95 där talet 95 står för konfidensgraden 95 %.

Variabilitet

Med föroreningens variabilitet avses föroreningshalternas variation. Variabiliteten uttrycks ofta kvantitativt, som ett komplement till statistiska lägesmått som medelvärde. Tre vanliga mått på variabilitet är varians, standardavvikelse och variationskoefficient (CV). I denna publikation används variationskoefficienten för att beskriva för-oreningshaltens relativa variabilitet.

Variationskoefficient

Kallas även för relativ standardavvikelse och är ett statistiskt mått på föroreningens relativa variabilitet. Den beräknas genom att dividera standardavvikelsen med medelvärdet. Variationskoefficienten (eng. Coefficient of Variation, CV) kan uttryckas som ett decimaltal eller i procent.

VOC

Är flyktiga organiska föreningar på engelska "volatile organic compounds", förkortat VOC. Det är alla organiska föreningar som har en kokpunkt som är 250 ̊C eller lägre vid atmosfärstryck. En organisk förening är ett ämne som innehåller kol och ett eller flera väte, syre, svavel, fosfor, kisel, kväve eller halogen (fluor, klor, brom, jod). Koloxider och oorganiska karbonater och bikarbonater är undantagna. Exempel på ämnen är kortare alifater och aromater, och många av de kortare klorerade kolvätena. Källa: Kemikalienspektionens hemsida, (www.kemi.se)140813

Vätsekepermeabilitet

Se hydraulisk konduktivitet ovan.

WHO

World Health Organization. Världshälsoorganisationen.

WWF

World Wide Fund for Nature. Världsnaturfonden.

XRF

Röntgenfluorescens (X-ray fluorescence, X-ray refractiometer).

Ångtryck

definieras som det tryck vid vilket ett ämnes avdunstning är i jämvikt mellan dess flytande och fasta tillstånd vid någon given temperatur. Det används för att bedömma hur stor del av ett ämne som kan orsaka föroreningar i porgasen i marken och därigenom även i inomhusmiljö. Ett lågt ångtyck innebär att en stor del av föroreningen lätt avdunstar och kommer att återfinnas i porgasen.

Ämne

Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet samt eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning.

Ämnen som förekommer i naturen

Ett naturligt förekommande ämne som sådant, obearbetat eller bearbetat endast med manuella eller mekaniska medel eller genom inverkan av tyngdkraften, genom lösning i vatten, flotation, extraktion med vatten, ångdestillation eller upphettning enbart i syfte att avlägsna vatten, eller som utvunnits ur luft på vilket sätt som helst. (Reach-förordningen)

Ändringsförfattning

En författning som ändrar en tidigare utgiven författning kallas för ändringsförfattning.

Ordlista - Andra källor:

• Echas Term-databas Länk till annan webbplats.
• Rikstermbanken Länk till annan webbplats.
• Terminologicentrum (TNC) Länk till annan webbplats.
• Wikipedia
• https://www.msb.se/
• https://www.kemi.se/