Öppetider 07:00-16:00 

Lunch 11:00-12:00 


* Provlämning provlåda Nynäsvägen 299, 06:00-18:00 Mån-Fre. Labbet stänger kl 16:00 - Enbart inlämning efter det har stängt.

Materialprov

ASBEST

Asbest

Asbest är ett ganska typiskt exempel på något som vi alla har hört talas om, men inte nödvändigtvis har någon mer djupgående kunskap om. I vår moderna tid så har Asbesten blivit förknippad med ett flertal sjukdomar såsom cancer, asbestlunga och mesoteliom. Anledningen till detta är att det Asbestdamm som frigörs när man arbetar med Asbestmaterial har visat sig kunna leda till både omfattande lungskador och ett stort antal problematiska hälsotillstånd. Följ med oss när vi tittar närmare på Asbest, dess utbredning och hur man på bästa sätt hanterar det hela.

Enligt Internationella arbetsmiljökommissionen (ICOH) och Världshälsoorganisationen (WHO) så orsakar Asbest ett stort antal sjukdomar såväl i arbets- som i privatlivet. På senare tid har det även visat sig att problemen är mer omfattande än man tidigare trott, då det finns flera hundratusentals ton Asbest bara i Svenska byggnader. Vad som försvårar det hela är att det sällan är uppenbart var Asbesten finns. Ofta dyker det upp som en del av isolering och byggmaterial, och ibland stöter man på det i äldre badrum eller till och med i bänkskivor. Därför är det ett problem som på ett unikt sätt är både dolt och väldigt utbrett. I denna artikel kommer vi, bland annat, att besvara följande frågor. Är det något särskilt som du undrar över kan du med fördel hoppa till den delen av artikeln som berör dina funderingar.

• Vad är egentligen Asbest?
◦ Varför är det en risk?
◦ Varför är det så vanligt förekommande?

• Kan vem som helst ta hand om Asbest?
◦ Hur hanterar man Asbest?
◦ Hur vet man om ett visst material innehåller Asbest?

• Var är vanliga platser där man hittar Asbest?
• Är Asbest verkligen så farligt som många påstår?
• Måste man utbilda sig för att hantera Asbest?
• Bör man skicka material på analys och anlita ett saneringsföretag?

I slutet av artikeln dyker det även upp en kort sammanfattning som summerar allt vi har gått igenom utan att djupdyka i någon del av Asbestproblematiken. Hoppas du får nytta av vår genomgång.

Vad är egentligen Asbest?

Begreppet Asbest åsyftar faktiskt ett stort antal fibrösa föreningar av kisel och syre. I ett bredare perspektiv så är det ett naturligt förekommande mineral som blev populärt som bland annat byggmaterial tack vare det faktum att det var väldigt enkelt att bearbeta, hade hög hållfasthet och omfattande beständighet. Man valde ofta att helt enkelt blanda ner Asbest i befintliga material i tron att det gjorde dem bättre. Det blev snabbt något av byggbranschens favoritlösning då det var otroligt kostnadseffektivt att bygga med Asbest. Länge trodde man att det skulle bli lösningen på många industriella problem, då Asbest är unikt på det sätt att det har motståndskraft mot eld, är ljuddämpande, har omfattande isoleringsegenskaper och mycket mer. Men det dröjde inte länge förrän problemen med Asbest uppmärksammades och lösningen förvandlades till en smärre mardröm.

  • Asbest är ett begrepp som omfattar flera olika mineraler och är en del av många äldre bygg- och industriprodukter. Däribland krysotil (vit asbest), krokidolit (blå asbest), amosit (brun asbest) samt de fiberartade kristalliserade silikaterna antofyllit, tremolit och aktinolit.

Under 1800-talet användes Asbestmaterial vid allt från brandskydd till konstruktion av strykjärn. Användandet var så omfattande att det numera är svårt att hitta ett land där Asbestmaterial inte använts i väldigt stor omfattning, och där en stor del av byggnaderna fortfarande i någon utsträckning består av Asbest. I Sverige blev det ett vanligt förekommande material redan under första halvan av 1700-talet, även om det var först under 50- 60-70 och 80-talen som användandet sköt i höjden. Till stor del berodde detta på att Eternitplattan, en platta tillverkad av Asbestcement, blev ett givet byggmaterial då den hade en unik hållbarhet och kunde stå emot såväl temperaturförändringar som ett stort antal väderlekar. Därför blev det ett favoritmaterial för fasad och tak eftersom det på ett kostnadseffektivt sätt ökade byggnadernas motståndskraft och beständighet. Till synes ett perfekt byggmaterial för svenska förhållanden. När hälsoproblemen kring Asbest och Eternit uppmärksammades insåg man snabbt att Asbest var något av en ulv i fårakläder. Men vad är det då som är så farligt med just Asbest?

Varför är asbest en risk?

Asbest är lömskt på så sätt att det är förhållandevis ofarligt i fast form, och att skador uppstår först när man andas in det damm och de fibrer som frigörs i samband med att materialet bearbetas. Detta innebär även att akut toxicitet, eller sjukdom som uppstår i direkt samband med exponering, är väldigt ovanligt. Att insjunkna i en Asbestrelaterad sjukdom är på så sätt ett långsamt förlopp, och det dröjde länge innan man såg kopplingen mellan Asbestexponering och sjukdomsförloppen.

I början av 1900-talet började man lägga märke till ovanligt omfattande lungproblem bland de personer som bodde i närheten av Asbestgruvor. Med tiden dök det upp allt fler rapporter om att de som arbetade med Asbest hade skadade lungor och att lungorna inte sällan var fulla av partiklar som visade sig vara Asbestfiber. Begreppet Asbestdammlunga, eller Asbestos, användes första gången 1924 då det slogs fast att Asbestdamm resulterade i skador och ärrbildning i lungorna. Nu för tiden anses man generellt sett kunna utsättas för skadlig Asbest på tre sätt.

  • Direkt exponering i samband med att man utsätts för Asbestmineraler vid gruvdrift.
  • Sekundär exponering i samband med att man arbetar med Asbestmaterial i byggbranschen eller övriga industrier.
  • Exponering via miljön om luften innehåller damm och fibrer från Asbest.

En av vår tids största risker med Asbest är att det kan frigöras i samarbete med bearbetning av Asbestmaterial. Då det sällan är uppenbart vilka material som innehåller Asbest riskerar man att helt ovetandes komma i kontakt med det.

  • Asbest kan frigöras i samband med borrning, sotning, rivning, hantering av Eternitplattor, borstning, skrapning eller användning av högtryckstvätt på asbestfasad.

Det är faktiskt svårt att tänka sig hur pass populärt Asbest en gång i tiden var. På många håll hyllades det som ett riktigt mirakelmaterial och användes på sätt som numera anses helt otänkbara. För att illustrera hur utbrett det var så är det värt att poängtera att det användes i allt ifrån filter till gasmasker, isolering, brandsäkra kläder, kablar, i tandkräm, vattenledningar, gardiner, kritor och i smink m.m. Nu för tiden kommer Asbest främst på tal till följd av att det blev ett populärt material i samband med husbyggen och konstruktionsarbete. Hur kommer det sig att Asbest blev ett så pass vanligt byggmaterial?

Varför blev Asbest ett vanligt förekommande byggmaterial?

Trots att Asbestens unika egenskaper varit kända ända sedan antikens tider, så var det först under 1800-talet då världen sakta men säkert industrialiserades som användandet av Asbest blev storskaligt. Systematisk brytning av Asbest i gruvor blev en enorm industri och på många sätt blev Asbestmaterial en drivande faktor i industrialiseringen. Inledningsvis användes Asbest främst som isolering för ångmotorer och turbiner, men blev snabbt populärt även inom byggbranschen.

  • Asbest har unika egenskaper såsom hållfasthet, termisk beständighet samt omfattande ljud- och värmeisolerande egenskaper. Då det även var billigt och förhållandevis enkelt att hantera blev det snabbt ett av världens allra mest populära och lovordade material.

I Sverige har Eternit i stor utsträckning kommit att bli representativt för såväl utbredningen som problemen med Asbest. Eternit är en produkt bestående av fibercement som ofta användes för tak och fasader. Det uppfanns av österrikaren Ludwig Hatschek under 1800-talet och lanserades som ett lågkostnadsalternativ med fullgott skydd mot allt ifrån regn och fukt till bränder. Denna höga motståndskraft mot naturelementen gjorde det till ett oerhört populärt alternativ i länder som Sverige, där kalla snömånader varvas med fuktig höst och relativt kort sommar. Inte minst blev det ett givet alternativ för hus belägna kring kusten.

Redan 1907 fanns det storskalig tillverkning av Eternit i Sverige, och på den numera smått legendariska arkitektur- och formgivningsutställningen Stockholmsutställningen 1930 hyllades Eternitplattorna som ett perfekt komplement till svensk rationell funktionalism. Det dröjde inte länge innan det lanserades allt ifrån vägg- och bänkskivor i Eternit. Efter många år av negativ publicitet så totalförbjöds Asbest i Sverige 1982, och därför är riskerna ganska stora att svenska byggnader äldre än så faktiskt innehåller Asbest, såväl invändigt som utvändigt.

  • Asbest kan finnas både in- och utvändigt då det kan vara en del av bland annat fönsterbänkar, golvmattor, lim, fasad, fogar, kakelugnar, murbruk, tak, färg, fönsterkitt, rörisolering, ventilationstrummor, elkablar, armerad plast, isolering och packning m.m.

Men det var inte bara Eterniten som populariserade Asbesten i Sverige. Internit var en Asbestprodukt som lanserades som en sorts beständig gipsskiva, och Asbestcement var under många år även ett givet alternativ för ventilationsrör, vattenledningar och isolering. När det gäller äldre byggnader och konstruktioner kan man därför aldrig vara riktigt säker på var man träffar på Asbest. Ibland måste man helt enkelt skicka material på analys, för att ta det säkra före det osäkra. Detta tar oss till frågan hur man egentligen hanterar Asbest.

Kan vem som helst hantera Asbest?

Huruvida man på egen hand kan hantera Asbest har mycket att göra med om det sker yrkesmässigt eller som privatperson? Bor du i villa eller lägenhet? Med tanke på riskerna med Asbest så bör man hur som helst se till att ha kunskap kring hanteringen av Asbestmaterial och hur man på bästa sätt skyddar sig själv och sin omgivning. Vid yrkesmässig hantering, det vill säga om man som företag eller anställd ska hantera Asbest, är kraven ganska höga.

När Asbest ska bearbetas eller behandlas fristående eller i samband med rivning så krävs i de flesta fall utbildning och tillstånd från Arbetsmiljöverket. Ett sådant tillstånd kan vara villkorat och omfatta en viss period eller ett visst arbete. För att tillstånd ska beviljas krävs att man i samband med ansökan bifogar intyg som visar att de som ska leda eller delta i arbetet har gått utbildning i Asbesthantering m.m.

  • Yrkesmässig bearbetning och hantering av Asbestmaterial kräver att samtliga inblandade i arbetet har godkänd Asbestutbildning.

Att Arbetsmiljöverket har ett sådant påtagligt och omfattande utbildningskrav är en tydlig markör för att Asbest är något som verkligen bör tas på allvar, och att icke-godkänd hantering av Asbest är en risk för alla inblandande. Vilka åtgärder bör man då vidta vid hantering av Asbest?

Hur hanterar man egentligen Asbest?

Anledningen till att Asbest ställer särskilda krav vid hantering är att skadliga partiklar och fibrer samt farligt damm kan frigöras i samband med hantering av Asbestmaterial. En hel och oskadd Eternitplatta anses inte vara särskilt farlig, men om den drabbas av beröring eller annan åverkan så är risken stor att det frigörs Asbestdamm som i sin tur är farligt att andas in. Därför krävs ofta särskilda åtgärder, såsom vattenbegjutning, för att hindra dammspridning.

Även om kraven skiljer sig åt beroende på om man på egen hand ska hantera en mindre mängd Asbestmaterial, eller om det handlar om yrkesmässig och regelbunden hantering av Asbest, ger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Asbest och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2006:1) en bra inblick i hur pass krävande arbetet kan vara och hur viktigt det är med noggrannhet. Det är helt enkelt lätt att underskatta de risker och problem som kommer med Asbest. Särskilt när man som privatperson bestämmer sig för att på egen hand ta hand om Asbest.

  • Man måste utföra en undersökning och riskbedömning för att kartlägga allt material som innehåller Asbest och hur stor sannolikheten är att man utsätts för damm under arbetets gång.
  • Arbetet ska planeras och utföras på ett sådant sätt att risken för exponering av damm blir så liten som möjligt och att så få personer som möjligt exponeras.
  • Asbesthaltigt material och avfall som är ett resultat av bearbetning, behandling eller rivning ska förvaras i slutna behållare/säck eller på sådant sätt att dammet inte sprids. Säckar och container skall märkas så det med tydlighet framgår att de innehåller Asbest.
  • Frånluft får endast användas om Asbestdammet kan renas upp till 99,95%. Annars riskerar damm och fibrer att spridas, vilket gör mer skada än nytta.
  • Nivån av exponering ska regelbundet kontrolleras för att säkerställa att den inte är för hög. Om den visar sig överstiga rekommenderade nivåer så måste åtgärder vidtas.
  • Vid bearbetning, behandling och rivning ska heltäckande och tättslutande skyddskläder användas. Detta för att minimera den personliga exponeringen av Asbest.

Det är inte ovanligt att den sorts åtgärder som kommer på tal i samband med hantering av Asbest även kräver bygganmälan och bygg- eller rivningslov, och ofta krävs även särskild hantering av avfallet. För privatpersoner som funderar på att hantera Asbest går det verkligen inte att understryka vikten av god planering. Ett projekt som leder till att damm eller Asbestrester blir kvar kan få katastrofala följder. Den egna kommunen kan i många fall ge relevant information, men i de flesta fall så lönar det sig faktiskt att kontakta ett saneringsföretag.

Hur vet man om ett visst material innehåller Asbest?

Eftersom Asbest hade så pass många olika användningsområden är Asbestmaterial fortfarande vanligt förekommande på såväl väntade som oväntade platser. Numera anses mängden Asbest i svenska byggnader motsvara hela 400 000 ton, trots att Asbest varit totalförbjudet under många års tid. I många fall är omfattande byggnadsinventering det enda sättet att säkerställa huruvida det finns Asbest i en byggnad. Denna sorts inventering inleds ofta med att man fastställer en byggnads ålder och datum för eventuella renoveringar för att på så sätt få ett grepp om vilka material som använts och sannolikheten att de innehåller Asbest. Därefter tas prover som sedan skickas på analys för att man ska kunna se om Asbest verkligen förekommer. Utan provtagning är det omöjligt att fastställa eller utesluta förekomsten av Asbest.

Ibland kan man däremot utifrån ren och skär sannolikhet ofta konstatera att en byggnad förmodligen har Asbest. Pannor och skivor av Eternit för tak och fasad var ofta förekommande på byggnader från 1907 till början av 80-talet, och dessa kännetecknas ofta av hårda plattor. Men Eterniten användes även i dolda utrymmen som i ventilationskanaler och i rör där det ibland inte går att kontrollera dess förekomst utan att riskera att damm frigörs. Utöver tak och fasader var isolering det mest populära användningsområdet för Asbest och Asbestpapp användes ofta runt vattenledningar och i mellanväggar. Jämfört med Eternit har denna papp ett ganska högst Asbestinnehåll och dammar lätt, vilket gör att man kan behöva vidta noggrannare skyddsåtgärder.

Asbest var förhållandevis vanligt förekommande i golv, och särskilt i äldre plast- och vinylmattor, eller magnesitgolv. Intressant nog så innehöll även det populära svartlimmet ofta Asbest. Detta kan vid rivning resultera i omfattande och riskfylld dammspridning. Asbest var även en vanlig tillsats i fogmassa och fönsterkitt, vilket gör i stort sett samtliga äldre badrum och fönsterlösningar till en risk.

Att Asbest var så pass vanligt förekommande ända fram tills 1982, och att det användes i så många olika sammanhang, gör att det är nästan omöjligt att avgöra huruvida Asbest är förekommande utan att skicka material på analys. Själva provtagningen får dock utföras utan tidigare erfarenhet eller utbildning och skickas in för analys.

Var är vanliga platser där man hittar Asbest?

När det gäller platser och material där Asbest förekommer så kan man med ganska hög sannolikhet påstå att byggnader som är äldre än 1982 på ett eller annat sätt har kommit i kontakt med Asbest. Detta beror på att Asbest används som en beståndsdel i både primärt byggmaterial och vid installationer eller montering. På så sätt kan Asbest dyka upp på de flesta platser i äldre byggnader.

  • Platser med isolering.
  • I anslutning till värmepannor och kakelugnar.
  • Platser där det använts fogmassa.
  • I mattor av plast, vinyl och linoleum samt i golvlim.
  • I ventilationskanaler.

Vad som gör saker och ting lite mer problematiska är att Asbest ofta finns på dolda ställen, och att felaktigt utförd sanering kan resultera i att Asbestdamm sprids till de allra mest oväntade ställen där det sedan blir ett långvarigt inslag i inomhusmiljön.

Är Asbest verkligen så farligt som många påstår?

Många Asbestmaterial anses vara ofarliga så länge de inte bryts ned och frigör damm eller fibrer. Det är främst de Asbestpartiklar som frigjorts i luften, och som man riskerar att andas in, som utgör en hälsofara. Men hur frigörs denna sorts partiklar? Ofta görs antagandet att Asbestdamm endast hamnar i luften i samband med renovering eller rivning. Men detta är bara två av de situationer som gör att man riskerar att komma i kontakt med Asbestdamm.

Även om borrning, rivning och renovering är de tre vanligaste sätten när det kommer till frigörande av större mängder Asbestpartiklar så finns det många andra situationer där man riskerar att få Asbestpartiklar i inomhusmiljön. Vattenskador, vibrationer från omgivningen och åldrande material är också saker som kan leda till att partiklar frigörs i luften. Denna sorts partikelutsläpp går ofta obemärkt förbi och kan leda till att man utsätts för oväntat höga mängder Asbest.

Arbetsmiljöverkets ståndpunkt är att all hantering av Asbest är farlig, och att man alltid bör vidta meningsfulla säkerhetsåtgärder. De rekommenderar även att man alltid gör ett Asbestprov om man misstänker att det kan förekomma Asbest, och därefter tar ställning till huruvida man vill anlita ett saneringsföretag eller fortsätta på egen hand med beaktande av nödvändiga åtgärder. Enligt Internationella arbetsmiljökommissionen (ICOH) så dör fler än 200 000 personer runt om i världen årligen av arbetsrelaterade Asbestsjukdomar. Enligt Svenska byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) så missbedöms ofta riskerna med Asbest, med följd att Asbesthanteringen inte lever upp till de krav som finns. Bara i Sverige drabbas årligen ungefär 100 personer av mesoteliom, som i de flesta fall orsakas av Asbestexponering.

Många tänker att det inte är någon fara om man bara kommer i kontakt med en mindre mängd Asbest. Vart går då gränsen mellan kortvarig och långvarig exponering? I en rapport från avdelningen för Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund beskrivs kortvarig förhöjd exponering som en exponering som pågår i några minuter till några timmar, medan en långvarig förhöjd exponering motsvarar veckor till månader. Om man som privatperson bestämmer sig för att renovera är det knappast omöjligt att projektet sträcker sig över flera veckor. De poängterar även att felaktig sanering kan göra att bostadsytor drabbas av Asbestdamm som sedan sprids till människor under en längre period. Detta talar starkt för att man inte bör underskatta riskerna med Asbest. Detta särskilt i miljöer där det vistas barn, vilka generellt sett anses vara mer känsliga.

Vilka sjukdomar kan orsakas av Asbest?

Sedan de första larmen om Asbestrelaterade sjukdomar har det kommit att anses vedertaget att Asbest under vissa omständigheter inte bara orsakar specifika sjukdomar, utan även bidrar till att man utvecklar andra sjukdomar. Även om det länge varit känt att personer som arbetar med Asbest utgör en riskgrupp har det på senare tid börjat diskuteras hur luftburna Asbestfiber, vattenledningar med Asbestisolering och inomhusmiljön i hus byggda med Asbestmaterial kan tänkas påverka människor. Även om man kan glädja sig åt att man vardagsmässigt sällan utsätts för Asbestnivåer som anses vara skadliga, kan nivåerna öka på sikt till följd av att Asbestmaterial åldras och på så sätt sprider damm och fibrer. Därför är åtgärder som analysering och sanering viktiga för att säkerställa att såväl framtida generationer likväl som en själv i framtiden slipper oväntade problem.

  • Asbestlunga (Asbestos)
  • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
  • Diffus lungsäcksförtjockning
  • Vatten i lungsäcken (Asbestpleurit)
  • Plack i lungorna (Pleuraplack)
  • Lungcancer
  • Lungsäckscancer (mesoteliom)
  • Tjocktarmscancer

En stor del av problemen till följd av Asbest uppstår i europeiska länder, där användandet av Asbestmaterial var särskilt utbrett. Storbritannien, Nederländerna, Malta och Belgien har visat sig vara överrepresenterade när det kommer till Asbestrelaterade sjukdomar bland befolkningen. Men även Sverige, till följd av populariteten hos Asbestcement och Asbestisolering, har sin beskärda del av problem.

Krävs utbildning för att man ska få hantera Asbest?

När personer yrkesmässigt hanterar eller arbetar med Asbest så måste den som leder och den som utför arbetet ha utbildning. Arbetsmiljöverket har förhållandevis omfattande krav på innehållet i sådan utbildning, och kräver att den täcker egenskaperna hos asbest, hälsoeffekterna, dess utbredning, relevanta arbetsmetoder, kontrollåtgärder, hantering av avfall, saneringsåtgärder och vikten av uppföljande medicinska kontroller. Efter att ha genomgått en asbestutbildning ska man därför kunna besvara följande frågor

  • Hur utbredd är förekomsten av Asbest?
  • Hur hanterar man Asbestavfall?
  • Hur sanerar man Asbest på ett säkert sätt?
  • Kunskap om gällande föreskrifter.
  • Kunskap om vad Asbest är, egenskaper och var Asbest kan finnas.
  • Insikt om hälsorisker med Asbest.
  • Skyddsåtgärder.
  • Nödfallsåtgärder.
  • Kunskap om olika arbetsmetoder.
  • Kontrollåtgärder.
  • Praktisk kunskap om maskinell och personlig utrustning.
  • Kunskap om saneringsmetoder och avfallshantering.
  • Medicinska kontroller.
  • Praktisk tillämpningsövning av asbestrivning/rivningsteknik.

Olika utbildningar finns för olika typer av Asbestarbeten:

  • Asbest allmän utbildning för den som endast leder arbete med asbest.
  • Asbest särskild utbildning anpassad längd, för arbeten där det inte krävs inneslutning (med luftsluss).
  • Asbest särskild utbildning full kompetens för den som är delaktig i rivning på platser där det förekommer Asbest för arbeten där det krävs inneslutning (med luftsluss).

Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa så att de anställda har relevant utbildning och även uppdaterar sina kunskaper vid behov. De personer som har Asbestutbildning måste genomgå en kompletterande utbildning var femte år.

Privatpersoner som bor i villa behöver däremot inte genomgå någon obligatorisk utbildning om de väljer att på egen hand arbeta med Asbest. Det inte ovanligt att det finns särskilda kommunala avfalls- och hanteringskrav som man måste hålla koll på. Den som på förhand vet att den kommer att komma i kontakt med Asbest gör därför ofta bäst i att inhämta så mycket kunskap som möjligt.

Bör man analysera och sanera?

Undersökning vid rivning
AFS 2006:1 37 § När det finns minsta tveksamhet om en byggnad eller en teknisk anordning innehåller Asbest eller Asbesthaltigt material skall arbetsgivaren begära ett klarläggande från byggnadens eller den tekniska anordningens ägare.

Är man aktiv inom byggbranschen så är svaret ganska givet då det finns många lagar och förordningar som ställer höga krav på hur man förhåller sig till Asbest. Där har man sällan något annat val än att faktiskt följa Arbetsmiljöverkets rutiner. Men det är viktigt att poängtera att man som privatperson och bor i villa har avsevärt mycket mer fria händer. Detta innebär att egenhändigt utförda Asbestsaneringar och renoveringar av byggnader som består av Asbestmaterial inte nödvändigtvis har utförts på ett tillfredsställande sätt.

Bor man eller vistas i en äldre byggnad där material inte har skickats på analys, och där det inte utförts en dokumenterat och certifierat regelrätt sanering så kan man sällan vara säker på att bostaden är fri från Asbest. Har byggnaden renoverats i etapper så finns en påtaglig risk att det skett okontrollerad dammspridning som riskerar att spridas via inomhusluften. Om man känner till att privatpersoner har hanterat Asbestmaterial, eller om man vet att man bor i en äldre Asbestbyggnad, så bör man definitivt överväga att skicka några prover på analys och därefter ta ställning till huruvida man vill Asbestsanera. I de flesta fall är det en billig försäkring mot att slippa framtida Asbestrelaterade problem.

Lagar & förordningar

Nedan finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Asbest
Dessa gäller varje verksamhet där risk finns för exponering av Asbest och Asbesthaltigt damm.
AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall
AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras
AFS 1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning
AFS 2012:3 Minderårigas arbetsmiljö
AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap
AFS 2006:1 Asbest
AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker, Ändrad och omtryckt i AFS 2014:43
AFS 2014:39 Allmänna råd om arbete i slutet utrymme
AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete (2014:26)
AFS 2012:1 Användning av motorkedjesågar och röjsågar
AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning (2010:11)
AFS 2004:3 Stegar och Arbetsbockar (2014:17)
AFS 2013:4 Ställningar
AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning (2010:14)
AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet (2014:23)
AFS 2000:6 Mast- och stolparbete (2014:11)
AFS 2015:7 Hygieniska gränsvärden

Arbetsmiljöverket inspekterar företag som har tillstånd för Rivning av Asbest eller Asbesthaltigt material. Sanktionsavgifterna för Asbest är 15.000:- till 400.000:-/dag.
Se filmen genom att klicka här!

Sammanfattning

Asbest är ett naturligt förekommande ämne som under många år bearbetades och användes som en komponent i bygg- och industrimaterial. Anledningen till detta var att Asbest har en unikt hög motståndskraft mot såväl mekanisk som naturlig åverkan, vilket gjorde det till ett till synes perfekt material för allt ifrån isolering till brandsäkring. Med tiden visade det sig däremot att exponering av Asbest resulterade i en mängd olika sjukdomar. Vad som gjorde det hela extra problematiskt var att Asbest i fast form är förhållandevis ofarligt, medans det är det damm och de fibrer som kan frigöras som gör själva skadan.

Störst risk för skador löpte de som yrkesmässigt arbetade med Asbest, då det nästan var omöjligt för dem att undvika inandning av asbestdamm. På senare tid har man även uppmärksammat att damm och fibrer kan frigöras när Asbestmaterial bryts ned med tiden, i samband med renovering eller vid diverse oväntade händelser såsom fuktskador. Om man som privatperson arbetar på en byggnad med Asbestmaterial utan att vidta nödvändiga åtgärder så riskerar man att frigöra damm och fibrer som sedan sprids i inomhusluften eller till grannarna, som därefter kan vara svårt att få bort. Det är väldigt svårt att veta huruvida det förekommer Asbest i en byggnad, och därför måste man ofta skicka materialprover på analys för att på så sätt få ett definitivt svar. Om det visar sig att det förekommer Asbest i en byggnad så bör man överväga Asbestsanering.

FÖRKLARING AV ANALYS
BLYFÄRG
PLAST & POLYMER
MARK
JORD
Försörjningskedjan
Konst & Arkeometri
Kvicksilver
Geokemisk provning och kartläggning
Prospektering
Gruvdrift
AFS 2018:1 - Allmänna råd
GRUNDÄMNEN
Kontaktinformation
Adress: Nynäsvägen 299
Postnr: 122 34 Enskede
Tel: 08-39 30 39
E-post: info (a) aanalys.se