Radon
Radon i byggnadsmaterial
Radium i byggnadsmaterialet sönderfaller till radon, som diffunderar till inomhusluften.
Om Radon
Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radioaktivt sönderfall innebär att ett ämne spontant ombildas till ett annat ämne i samband med att joniserande strålning sänds ut. Radioaktivt sönderfall anges i antalet sönderfall per sekund med enheten Becquerel (Bq). 1 Bq är ett sönderfall per sekund.
Radon och radium ingår tillsammans med många andra radioaktiva ämnen i en så kallad sönderfallskedja med uran 238 som utgångsämne. Radon finns naturligt i marken överallt i Sverige.
Att exponering för radon innebär en förhöjd risk att drabbas av lungcancer är dock väl belagt i flera stora forskningsstudier. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är radon vårt största strålningsproblem. Folkhälsomyndigheten uppskattar att antalet bostäder i Sverige med radonhalter över riktvärdet 200 Bq/m3 är minst 400 000. Resultaten från forskningen om hälsorisker med radon visar att det inte finns ett tröskelvärde när radonhalten plötsligt blir farlig. Även låga radonhalter kan alltså orsaka lungcancer, men ju högre radonhalter vi utsätts för desto större är risken att drabbas. I Sverige beräknas radon orsaka cirka 500 lungcancerfall per år. Av dessa har cirka 50 personer aldrig varit rökare. Hälsorisken med radon kan också uttryckas så att sedan mitten av 1960-talet till nu har cirka 25 000 människor drabbats av lungcancer i Sverige på grund av radon.
Blåbetong eller lättbetong?
Blågrå lättbetong, ofta kallad blåbetong, är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Blåbetong är ett mycket vanligt byggnadsmaterial i hus byggda fram t.o.m. 1978 då materialet förbjöds att användas vid byggande av bostäder.
Blåbetong innehåller högre halter av radium än andra byggnadsmaterial, och blåbetongen avger därför betydelsefulla mängder radon till inomhusluften. Blåbetong har framför allt använts i väggar, men det förekommer även bjälklag och i krossad form i bjälklaget som fyllning - därav är det inte säkert att du med blotta ögat kan se att det finns blåbetong i huset.
En mätning av gammastrålningen från t ex en vägg kan avslöja om den innehåller blåbetong eller lättbetong. Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium, oftast i små mängder.
Blåbetong innehåller högre halter av radium än andra byggnadsmaterial, och blåbetongen avger därför betydelsefulla mängder radon till inomhusluften. Blåbetong har framför allt använts i väggar, men det förekommer även bjälklag med blåbetong.
Blåbetong är dock inget enhetligt material. Radiumhalten kan variera stort mellan olika fabrikat. Grovt kan sägas att en hög gammastrålning indikerar en hög radiumhalt och därmed en hög radonavgång från blåbetongen.
Ansvar
Tillsynsansvaret omfattar bl.a. inomhusmiljön på arbetsplatser, t.ex. att kontrollera så att arbetsgivare mäter radonhalter, och att ställa krav på åtgärder när radonhalter överstiger gränsvärdena för radon på arbetsplatser.
Är det farligt att vistas på förorenad mark eller ett förorenat område?
Det beror helt på vilken typ av föroreningar, vilka halter och hur fastigheten används. För att kunna avgöra om det är farligt att vistas på en förorenad fastighet eller ett förorenat område krävs en bedömning i det enskilda fallet.
Myndigheter
Myndigheter som på något sätt har med radon att göra är Strålsäkerhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Boverket, Livsmedelsverket, Arbetsmiljöverket och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.
Provtagning av Radon
Minsta provmängd på material 5 gram torrsubstans. Rekommenderad provmängd 3x3cm. Vid
provvikter över 25 gram förbehåller sig A Analys AB rätten att ta ut delprover för provberedning.
Varje materialprov från respektive provpunkt läggs i en separat påse.
Material från en provpunkt betraktas som ett prov.
Vid förpackning av provet
Vid förpackning av prov använd rena burkar, påsar, kuvert, aluminiumfolie eller dylikt.
Märkning
Märk provet med motsvarande nummer som motsvarar rad på orderblanketten.
Lämna eller skicka in provet/proverna till oss, glöm inte att ange önskad svarstid.
Till orderblanketten: Klicka här!
Postadress:
Box 90271, 120 24 Årsta
Besöksadress:
Nynäsvägen 299, 122 34 Enskede
Får vem som helst ta prover?
Ja, vem som helst får ta prover, men man bör inte göra det om man inte har relevant kunskap. Vi kan tipsa dig om vart du kan vända dig för en bra provtagning om du kontaktar oss.
Ordlista
Aerob
Kallas en process eller organism som behöver tillgång till syre för sin fortlevnad. Motsatsen till aerob är anaerob.
Advektion
Spridning av ett ämne med hjälp av strömmande vätska eller gas. Skiljer sig därigenom från diffusion där ämnet transporteras genom skillnader i koncentrationsnivåer, utan att det sker en förflyttning av själva mediet som ämnet finns i.
Acceptabelt dagligt intag (ADI)
En uppskattning av hur mycket av ett ämne i mat eller dricksvatten som kan konsumeras under en livstid utan att utan att det ger några negativa hälsoeffekter.
Aktör
Alla typer av företag som på något sätt är en del i distributionskedjan av produkter, till exempel tillverkare, importörer, återförsäljare, användare eller marknadsplatser.
Akut exponering
En engångs- eller kortvarig exponering för ett ämne eller en blandning.
Allergen
Ämne som kan utlösa allergiska reaktioner.
Anaerob
En process eller organism som inte kräver syre för tillväxt. Organismer med anaerob metabolism kan erhålla energi utan att förbränna syre. Detta sker genom att någon kolhydrat såsom glukos oxideras till enklare beståndsdelar. Anaerob oxidation sker primärt hos vissa typer av bakterier och protozoer, men förekommer kortvarigt även hos större organismer. Eftersom anaerob oxidation frigör mindre energi än aerob oxidation, är den ofta ofördelaktig. Aeroba organinsmer kan reagera negativt och kan även dö om syre är närvarande.
Asbest
Är en samlande beteckning på olika fiberartade kristalliserade silikater. Det är en mineral och är vanligast förekommande berg. Yrkesmässig användning av asbest och asbesthaltiga produkter är förbjudet i Sverige sedan 1982.
Biologiskt aktiv zon (BAZ)
Den zon där djur rör om bottensedimentet. Mäktigheten av detta skikt varierar mellan olika platser, oftast mellan 5 och 15 cm.
Backventil
I flera pumpkonstruktioner förekommer en backventil för att hindra vattnet i slangen att rinna baklänges tillbaka ner i grundvattenröret när pumpen är avstängd. En backventil är ofta konstruerad med en kula som sitter vid en öppning mindre än kulan. Så länge flödet kommer från motsatt sida om öppningen, kan det flöda fritt därigenom. Om flödet är omvänt kommer det trycka kulan mot öppningen och därmed täppa till det. Det kan även vara en ”gummiflärp” som enbart kan öppna sig i en flödesriktning och är stängd i den andra.
Behörig myndighet
Behörig myndighet eller Competent Authority (CA) är en eller flera nationella myndigheter som utses av varje medlemsland i EU för att genomföra lagstiftningen eller representera medlemslandet i arbets- och expertgrupper.
Beskrivande statistik
En statistisk beskrivning som sammanfattar en samling data, ofta ett slumpmässigt urval från en population. Data kan till exempel beskrivas med hjälp av lägesmått (medelvärde, median) och spridningsmått (standardavvikelse, varians).
Beslutsenhet
Den enhet som ska klassificeras, dvs. den volym av aktuellt media som kräver något typ av beslut. Begreppet ansluter till internationell litteratur (eng. decision unit) och är mer allmängiltigt än tidigare använda termer i den svenska litteraturen som t.ex. SEV – Selektiv efterbehandlingsvolym (Naturvårdsverket, 1997), enhetsvolym (SGF, 2013), schaktruta samt saneringsenhet. Begreppet beslutsvolym är snarlikt och kan användas som alternativ när man vill betona att en beslutsenhet är tredimensionell.
Beredning
Beredning av prover för efterföljande analys. Vid malning görs det ofta i två steg – ibland med mellanliggande provneddelning för att därefter finmala provet innan analys, Provet delas till lämplig storlek eller torkningen som är tidsödande eftersom den i regel skall utföras vid låg temperatur för att undvika förluster av flyktiga ämnen.
Bioackumulerande ämnen
Ämnen som lagras i levande organismer.
Bioturbation
De bottenlevande djuren i hav och sjöar spelar en viktig roll för omsättningen av näringsämnen och syre i vattenmiljön. I väl syresatta sediment finns det djur som gräver, äter och rör runt. När de gräver, borrar, äter och flyttar om material — det som kallas bioturbation — bidrar djuren till att syresätta bottnen och förstärka den normala nedbrytningen av det organiska material som faller ner på bottnarna. Syresatta sediment förblir ljusbruna i färgen och de årligen avsatta lagren förenas till en homogen struktur. Om bioturbationen avbryts till följd av syrebrist som leder till att bottendjuren dör, så störs också nedbrytningsprocessen.
Blandning
En blandning eller lösning består av två eller flera kemiska ämnen.
Bisfenoler
Bisfenoler är en grupp kemikalier med liknande molekylstruktur, varav den med kända är bisfenol A (BPA). Bisfenoler används bland annat vid framställning av polykarbonatplast och epoxi.
Delprov
SIS (2015) anger flera olika betydelser av begreppet delprov (eng. subsample). De viktigaste är: (1) En del av ett prov som skapas genom neddelning samt (2) en individuell enhet (jordvolym) som tas för att skapa ett prov. Delprov avser sådana prover som tas från olika provpunkter eller olika djupintervall med syftet att slås samman till samlingsprov. Notera att små lika stora jordvolymer som tas med enda syfte att slås samman för att representera en definierad jordvolym benämns inkrement (jämför enskilt prov, inkrement och samlingsprov).
Diffusion
Vid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig från en stark koncentration mot en svagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna. Energin, som behövs för diffusionen, kommer från molekylernas värmerörelse. Ingen ytterligare energi behövs. Ett vardagligt exempel på diffusion är när man lägger ned en påse te i en kopp med vatten och färg och smak sprider sig utan omrörning.
DNAPL
(Dense Non-Aqueous Phase Liquid) är en vätska som är tyngre än vatten och som har låg löslighet sig i vatten. Dessa vätskor sjunker ner genom akviferer tills de når en ogenomtränglig jordart och kan därför sprida sig väldigt djupt. Trots att dessa vätskor inte är lättlösliga i vatten kan de ändå förorena stora volymer vatten då det ofta räcker med små mängder lösta i grundvattnet för att göra det otjänligt som dricksvatten. Flera av ämnena i denna grupp har relativt lågt ångtryck och orsakar därför även problem med förorening av porgas med påverkan på inomhusluft i byggnader ovanför det förorenade området.
Detektionsgräns
Den lägsta halt där ett specifikt ämne kan detekteras i en viss analysmetod.
Egenskapsområde
Ett fysiskt område inom vilket föroreningen har genererats genom samma typ av förorenande process och som uppvisar relativt homogena egenskaper med avseende på exempelvis geologi och föroreningssituation. Det kan till exempel vara ett utfyllnadsområde med liknande föroreningstyp och haltvariation, eller naturligt avsatt material med ett källområde eller en större föroreningsplym.
Ex situ
Betyder "utanför plats" och innebär vid åtgärder av förorenade områden att föroreningarna inte behandlas på plats där föroreningen befinner sig utan att man antingen schaktar eller pumpar upp det förorenade mediet för behandling i närheten eller för borttransport till mottagningsanläggning. Vid provtagning innebär det att det förorenade mediet analyseras på plats utan att prov behöver samlas in i kärl för extern analys på labb.
Exponering
I vilken omfattning människor och miljö utsätts för ämnen.
Exponeringsbedömning.
Ett av det viktigaste stegen i en riskbedömning. I en exponeringsbedömning utvärderas vem eller vad som har exponerats för ett ämne samt i vilken mängd.
Exponeringsenhet
Den minsta jordvolym (area och djup) som utgör ett problem ur risksynpunkt. Haltvariationer inom exponeringsenheten saknar betydelse ur risksynpunkt. Exponeringsenheten kan även uttryckas som den area eller volym jord som är representativ för risken. En exponeringsenhet är ett teoretiskt begrepp och inte nödvändigtvis ett fysiskt område (jämför egenskapsområde).
Fri fas/ fri produktfas
Innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform som t.ex. ren bensin, eldningsolja eller flytande kvicksilver, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten
DNAPL
Markprofil med olika typer av faser som flytande föroreningar förekommer i. I exemplet visas spridningen av en DNAPL, en förorening som är tyngre än vatten och som avgår i gasfas och är tillräckligt vattenlöslig för att förorena grundvatten, t.ex. trikloretylen.
Förorening
Ett ämne som inte har tillförts avsiktligt till ett ämne eller en blandning. Föroreningar kan även finnas i miljön.
Föroreningsplym
Förorening som spridits över ett större område med vind eller vatten. Oftast är det grundvatten med halter av lösta föroreningar som spridits från ett källområde.
Försiktighetsprincipen
Ett förhållningssätt där man av försiktighetsskäl vidtar åtgärder utan säkra belägg för att någonting är farligt eller orsakar skada på människor eller miljö.
Gasfas
Ett ämne kan förekomma i fast fas, flytande fast (vätskefas) och gasfas.
Gaspermeabilitet
Jordens förmåga att släppa igenom gas. Gaspermeabiliteten är beroende av materialets porositet och tjocklek, gasens viskositet och gastrycket.
Geostatistisk modellering
Med hjälp av koordinatsatta data skapas en modell av den rumsliga variationen av föroreningshalten. Denna modell kan sedan användas för att skapa kartbilder över föroreningens utbredning. Kartorna kan bland annat användas för att avgränsa en förorening.
Gränsvärde
Den högsta tillåtna mängden av ett ämne i en produkt, en vara, ett material, ett livsmedel eller liknande.
Headspace
Är gasfasen ovanför ett fast eller flytande prov. Headspace analys används för att mäta halten av flyktiga ämnen som finns i en vätska eller ett fast prov, men där analysen görs på gasfasen ovanför provet. Ofta används speciella gastäta vialer för ändamålet, som då kallas headspace vialer.
Henrys lag
Formulerades av den engelske kemisten William Henry, säger att partialtrycket för ett ämne i gasfas är linjärt proportionellt mot dess koncentration i en lösning som befinner sig i jämvikt med denna.
Två vanlig former av Henrys lag är: P = K_H \cdot c och c = K_H \cdot P
där P är partialtrycket för ämnet i gasfasen och c är dess lösta koncentration i lösningen som finns i kontakt med denna. KH är den så kallade Henrys lags konstant som är olika stor för olika gaser. Enheten på Henrys lags konstant beror på vilka enheter man väljer att uttrycka partialtryck och koncentration i; en vanlig enhet är Pa*m3/mol. Ju högre värde för Henrys lags konstant (enligt den första ekvationen ovan), desto större tendens har ett ämne att avgå till gasfasen.
Även den andra versionen är vanligt att uttrycka Henrys lag i, och därmed får Henrys lags konstanten som kvoten mellan koncentrationen och partialtrycket. När man i praktiken använder Henrys lags konstant måste man därför vara mycket noga med att notera vilken enhet konstanten är uttryckt i.
Henrys konstant
En dimensionslös form som ofta kan skrivas som: K_{aw} = \frac {K_H}{RT}
där Kaw är Henrys konstant, R är den allmänna gaskonstanten, och T är den absoluta temperaturen (i Kelvin). Konstanterna är temperaturberoende, de som anges i tabeller gäller ofta för en temperatur av 25 grader Celsius. I princip kan van't Hoffs ekvation användas för att räkna om värdet till olika temperaturer.
Henrys lag används ofta inom miljökemin för att uppskatta hur mycket av organiska miljögifter som kan avgå från mark och vatten till atmosfären. Ämnen med höga värden för Henrys lags konstant kan drivas av från förorenad mark med vakuumextraktion och s.k. air sparging. Källa: Wikipedia -140813
Hot spot
Källområde.
Hydraulisk konduktivitet
Vätskepermeabilitet beskriver markens vattengenomsläpplighet. SI-enheten är meter/sekund. Porstorleksfördelningen i marken har en avgörande betydelse för markens vattengenomsläpplighet. Generellt gäller att ju större markporer, desto större vattengenomsläpplighet. Speciellt närvaron av makroporer ger marken en mycket god vattengenomsläpplighet vid mättade flöden.
Inkrement
Liten jordvolym som tas med en provtagare, i ett provuttag, och som tillsammans med andra inkrement används för att skapa ett prov. Notera att ett inkrement inte är ett prov utan en liten jordvolym som tillsammans med andra inkrement bildar ett prov. Inkrementen ska tillsammans representera en definierad jordvolym, exempelvis en provgrop eller en hel beslutsenhet. Varje enskilt inkrement har ofta en förutbestämd volym som är lika stor som de andra inkrementen som ska bilda provet.
Incremental Sampling Methodology (ISM)
En provtagningsstrategi som utvecklats av ITRC i USA och som baseras på inkrementell provtagning. Metoden bygger på att man skapar flera samlingsprover, vardera bestående av ett stort antal inkrement som tas inom beslutsenheten. Samlingsproverna analyseras på laboratorium och ger tillsammans en hög säkerhet vid klassning av beslutsenheten. Strategin omfattar även särskilda procedurer för provhantering och provberedning på laboratorium.
Inkrementell provtagning
Se ovan Incremental Sampling Methodology (ISM).
In situ
Betyder ”på plats” och innebär vid åtgärder av förorenade områden att föroreningarna i jord, sediment och/eller vatten behandlas utan att först grävas eller pumpas upp. Vid provtagning innebär det att det förorenade mediet analyseras på plats utan att prov behöver samlas in i kärl för extern analys på labb. Kan jämföras med on site, eller ex situ.
Isotrop
Är en fysikalisk term för fallet när de fysikaliska egenskaperna förhåller sig lika i alla riktningar. Isotropa material, till skillnad från anisotropa material, är material som har samma egenskaper i alla riktningar.
Kemikalie
Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen.
Kemisk produkt
Ett kemiskt ämne och blandningar av kemiska ämnen som inte är en vara.
Kronisk exponering
En längre, konstant eller återkommande exponering för ett ämne.
Källområde/källzon/källterm
Område som är kraftigt förorenat och en källa för spridning. Föroreningarna i detta område kan förekomma i fri fas. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".
log Kow värde
Är ett ämnes fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten. Kan bland annat användas bland annat för att uppskatta ett ämnes potential att bioackumulera samt om ämnet förväntas vara hydrofobt eller inte.
LNAPL (Light Non-Aqueous Phase Liquid)
Är en vätska som är lättare än grundvatten och relativt svårtlöst i vatten. Dessa vätskor sjunker ner genom markprofilen tills de når en ogenomsläpplig jordart, eller grundvattenytan. Därefter sprider de sig i horisontellt. Ämnena orsakar ofta även förorening av porgas i det omkringliggande området, och även förorening av grundvattnet då det kan räcka med små mängder lösta i vattnet för att negativt påverka de organismer som lever i eller dricker av vattnet.
Medelhalt
Den verkliga halten i den population man vill undersöka. I praktiken är medelhalten alltid okänd men undersökningarna strävar efter att skatta medelhalten så bra som möjligt. Den skattade medelhalten kommer dock alltid att ha en viss osäkerhet.
Medelvärde
Ett lägesmått som anger var tyngdpunkten ligger i de data man har. Medelvärdet är något som kan beräknas med hjälp av mätdata för att skatta den okända medelhalten. Medelvärdet kan beräknas och saknar osäkerhet. Däremot har skattningen av medelhalten en osäkerhet.
Mättad zon/grundvattenzon
Är den del av markprofilen som är belägen under grundvattenytan och därför mättad med vatten. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".
Mykotoxin
Gift skapat av vissa arter av mögel som är farliga för människa och djur.
NAPL (Non-Aqueous Phase Liquid)
Är en vätska som har låg löslighet sig i vatten. Trots att dessa vätskor inte är lättlösliga i vatten kan de ändå förorena stora volymer vatten då det ofta räcker med små mängder lösta i vattnet för att negativt påverka de organismer som lever i eller dricker av vattnet. Flera av ämnena i denna grupp har relativt lågt ångtryck och orsakar därför även problem med förorening av porgas med påverkan på inomhusluft i byggnader ovanför det förorenade området.
Nedbrytningstid
Ett sätt att beskriva hur snabbt ett ämne (exempelvis föroreningar i en flod) kommer att brytas ned och försvinna från miljön.
Nedbrytningsprodukt
Kemikalie som skapas när ett ämne bryts ned eller ruttnar.
Omättad zon
Är den del av markprofilen som är belägen ovanför grundvattenytan.Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".
On site
Betyder liksom in situ ”på plats" men brukar inom efterbehandling betyda att jord och/eller vatten först grävs eller pumpas upp och behandlas på plats på fastigheten och inte transporeras till en extern anläggning för behandling eller deponering.
Ostört prov
Vid provtagning av jord i förorenade områden menas att jordlagerföljden är orörd och att risken att jorden som provtas är kontaminerad eller kommer från något annat skikt än det önskade därmed är låg. Ur ett geotekniskt perspektiv innebär ostörd provtagning även bibehållna mekaniska egenskaper. Detta skiljer sig från störd provtagning som kan innebära både störd jordlagerföljd och förändrade mekaniska egenskaper, där det senare ofta inte är av huvudintresse vid en undersökning av förorenade områden.
PAH
Polycyclic Aromatic Hydrocarbons. Polycykliska aromatiska kolväten; tillhör en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper.
Partialtryck
Är det tryck som orsakas av en enskild gas. Daltons lag säger att summan av de olika gasernas partialtryck bildar det totala trycket. Begreppet partialtryck är förekommande inom fysiologin där ofta halterna av löst syrgas, koldioxid och andra fysiologiska gaser anges som partialtryck. Källa: Wikipedia – 140813
PCB
Polychlorinated biphenyl. Polyklorerad bifenyl. Är en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper.
Periodiska systemet
Den tabell över grundämnen (element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på 1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten (Definitionen från Nationalencyklopedin).
Population
Hela den mängd av föroreningshalter som finns inom den jordvolym som ska undersökas, dvs. inom beslutsenheten. Eftersom hela populationen inte kan ingå i proverna görs istället ett slumpmässigt urval (stickprov) som ska representera populationen.
Provberedning
Den beredning som görs på laboratorium för att analysen ska bli representativt för det det prov som lämnats in i provkärlet. I provberedningen kan ingå moment som siktning, homogenisering, neddelning, malning, extrahering, dekantering m.m. Provberedningen är särskilt viktig för prover där föroreningshalten i provkärlet är heterogen, såsom i samlingsprover.
Provtagningsenhet
Är det som man vill att proverna ska representera (ofta en volym). Provtagningsenheten kan till exempel vara en schaktvägg, en upplagshög eller en yta. Den kan också vara vattnet på en viss nivå i ett grundvattenrör eller ytvatten vid en viss tidpunkt (datum och klockslag) i ett rinnande vattendrag.
Porgas
Är den gas som finns i porerna i jorden. Flyktiga föroreningar återfinns ofta i denna del av jordmatrisen, och kan sprida sig upp genom marken och in i byggnader. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".
Provtagningsplan
Ett systematiskt sätt att planera antalet och typerna av prover som krävs för en undersökning.
PVC
Polyvinylklorid.
Replikat
Används för att beskriva ett prov som tas utöver det ordinarie provet för att representera samma representativa volym.
Representativ halt
En uppmätt eller beräknad halt som ska representera ett egenskapsområde, en beslutsenhet eller annan population. Syftet med den representativa halten är att den ska jämföras med ett haltkriterium, t.ex. ett riktvärde. Vid riskbedömning är den representativa halten den som bäst representerar risksituationen på området utan att ris-ken underskattas.
Representativ volym
Den volym som ett inkrement, delprov, enskilt prov, samlingsprov eller generalprov representerar.
Riktvärde
Rekommenderat värde, kan vara t.ex. ett korttidsvärde eller nivågränsvärde. Avser den maximala nivån av ett ämne som individer med säkerhet kan exponeras för under en viss tidsfrist.
Riktmärkesdos
Den minsta dosen av ett ämne som producerar en tydlig, om än låg, hälsorisk. Vanligtvis har ämnet en specifik toxisk effekt inom intervallet 1-10 procent. Exempel på en toxisk effekt är att ämnet kan vara cancerframkallande.
Risk
Kombinationen av en fara och sannolikheten för att den ska uppstå; kombinationen fara - exponering.
Riskbedömning
Process i fyra steg där man bestämmer förhållandet mellan den förutsedda exponeringen av ett ämnes skadliga effekter: faroidentifiering, bedömning av dos-respons-sambandet, bedömning av exponeringen och riskkarakterisering. Riktad riskbedömning är en mindre omfattande och mer specifikt inriktad utvärdering än en fullständig riskbedömning.
Riskkarakterisering
Uppskattning av hur omfattande och allvarliga sådana skadliga effekter är som kan antas uppstå i en befolkningsgrupp eller del av miljön till följd av faktisk eller förutsedd exponering för ett ämne.
Riskrankning
En metod för att prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarsgrad.
Resuspension
En process där sedimentpartiklar från bottnarna virvlar upp och blandas med ovanliggande vatten. Detta kan ske naturlig genom vågor och strömmar, men det kan också ske på grund av mänsklig aktivitet såsom till exempel trålning eller muddring.
Samlingsprov
Ett sammansatt prov bestående av flera delprov eller inkrement (jämför inkrement, delprov och enskilt prov). Samlingsprovet kan användas som laboratorieprov.
Selektiv efterbehandlingsvolym (SEV)
Se beslutsenhet.
Standardavvikelse
Ett statistiskt mått på hur mycket datavärden från en population varierar. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse.
Stegvis samlingsprovtagning (SSP)
Ett typ av inkrementell provtagning, se Incremental Sampling Methodology (ISM) ovan.
Stickprov
Slumpmässigt urval från en population, dvs. den samling slumpmässigt utvalda prover som tillsammans ska representera den population man vill undersöka.
Stripping
En fysiskt separationsprocess där ett eller flera ämnen i en vätska separares från vätskan med hjälp av strömmande gas. Vanligtvis används vattenånga, inerta gaser eller kolväten.
Toxicitet
Risken att ett ämne ska orsaka skada för en levande organism.
Toxikodynamik
Processen i vilken kemiska ämnen interagerar med kroppen och följande reaktioner som leder till negativa effekter.
Turbiditet (Grumlighet)
Förekomsten av partiklar i vattnet som minskar sikten och möjligheten för ljus att tränga ner i vattnet. Ju mer/fler partiklar det finns i vattnet, inklusive planktonorganismer (växt- och djurplankton), desto grumligare blir vattnet. Ökad grumlighet (turbiditet) leder till att vattnet blir mindre genomskinligt, mindre transparent).
UCLM
Ett statistiskt mått som avser den övre, ensidiga konfidensgränsen för medelhal-ten (eng. Upper Confidence Limit of the Mean). UCLM kan användas som representativ halt, som alternativ till medelvärde då man önskar gardera sig mot att felaktigt klassa ett förorenat område som rent. Ofta anges för vilken konfidensgrad (övertygelse) som UCLM beräknats, exempelvis UCLM95 där talet 95 står för konfidensgraden 95 %.
Variabilitet
Med föroreningens variabilitet avses föroreningshalternas variation. Variabiliteten uttrycks ofta kvantitativt, som ett komplement till statistiska lägesmått som medelvärde. Tre vanliga mått på variabilitet är varians, standardavvikelse och variationskoefficient (CV). I denna publikation används variationskoefficienten för att beskriva för-oreningshaltens relativa variabilitet.
Variationskoefficient
Kallas även för relativ standardavvikelse och är ett statistiskt mått på föroreningens relativa variabilitet. Den beräknas genom att dividera standardavvikelsen med medelvärdet. Variationskoefficienten (eng. Coefficient of Variation, CV) kan uttryckas som ett decimaltal eller i procent.
VOC
Är flyktiga organiska föreningar på engelska "volatile organic compounds", förkortat VOC. Det är alla organiska föreningar som har en kokpunkt som är 250 ̊C eller lägre vid atmosfärstryck. En organisk förening är ett ämne som innehåller kol och ett eller flera väte, syre, svavel, fosfor, kisel, kväve eller halogen (fluor, klor, brom, jod). Koloxider och oorganiska karbonater och bikarbonater är undantagna. Exempel på ämnen är kortare alifater och aromater, och många av de kortare klorerade kolvätena. Källa: Kemikalienspektionens hemsida, (www.kemi.se)140813
Vätsekepermeabilitet
Se hydraulisk konduktivitet ovan.
WHO
World Health Organization. Världshälsoorganisationen.
WWF
World Wide Fund for Nature. Världsnaturfonden.
XRF
Röntgenfluorescens (X-ray fluorescence, X-ray refractiometer).
Ångtryck
definieras som det tryck vid vilket ett ämnes avdunstning är i jämvikt mellan dess flytande och fasta tillstånd vid någon given temperatur. Det används för att bedömma hur stor del av ett ämne som kan orsaka föroreningar i porgasen i marken och därigenom även i inomhusmiljö. Ett lågt ångtyck innebär att en stor del av föroreningen lätt avdunstar och kommer att återfinnas i porgasen.
Ämne
Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet samt eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning.
Ämnen som förekommer i naturen
Ett naturligt förekommande ämne som sådant, obearbetat eller bearbetat endast med manuella eller mekaniska medel eller genom inverkan av tyngdkraften, genom lösning i vatten, flotation, extraktion med vatten, ångdestillation eller upphettning enbart i syfte att avlägsna vatten, eller som utvunnits ur luft på vilket sätt som helst. (Reach-förordningen)
Ändringsförfattning
En författning som ändrar en tidigare utgiven författning kallas för ändringsförfattning.