BTEX

Vad är BTEX?

BTEX är förkortningen för en grupp flyktiga organiska föreningar (VOC):

•         Bensen

•         Toluen

•         Etylbensen

•         Xylener (P-xylen,M-xylen,O-xylen)

BTEX-föreningar är giftiga och används ofta vid tillverkning av vanliga produkter som lim, färger kemisk industri, mekaniska verkstäder och kemtvättar. Förr trodde vi att naturen var oförstörbar. Mängder av miljöfarliga ämnen släpptes ut i våra marker och vattendrag. Miljöfarliga ämnen har släppts ut i omgivningen genom olika typer av mänsklig aktivitet. Allt ifrån större industriell verksamhet till läckande villaoljecisterner.

Bensen

Ett färglöst flytande kolväte som finns i råolja, bensin och cigarettrök. Det används också som en start för att tillverka andra kemikalier som plast, tvättmedel, läkemedel och bekämpningsmedel. Tidigare användes bensen ofta som bensintillsats i lösningsmedel, men dessa användningar har minskat på grund av dess toxiska effekter. Att köra bil eller tanka på en bensinstation kan öka ditt dagliga intag av bensen. 95-oktanig bensin innehåller cirka 1 volymprocent bensen.

Toluen

En söt, skarp, färglös vätska som förekommer naturligt i råolja. Det används vanligtvis som bensintillsatsmedel och lösningsmedel. Bensinstationer har i allmänhet hög koncentration av toluen.

Etylbensen

En komponent som finns i vissa konsumentprodukter och är vanlig i den omgivande luften på grund av fordonsutsläpp och industriell verksamhet. Nivåerna är låga på landsbygden men mycket mer koncentrerade i stadsområdena.

Xylener

Kemikalier som används inom tryck-, gummi- och läderindustrin. De släpps genom industriell verksamhet och motoravgaser. Koncentrationen av xylen i omgivande luft är betydligt högre i förortsområden än i andra områden.

Löslighets, dispersions och polaritetsparametrarna för BTEX-föreningar i vatten gör det mycket troligt att de förorenar jord, luft såväl som grundvatten. Därför kan människor exponeras för BTEX på olika sätt. De kan sväljas med förorenat vatten, inandas av luft och absorberas genom huden. Detta kräver BTEX-analys- och testtjänster. Vid kontaminering innefattar saneringsmetoder typiskt biostimulering, extraktion av jordånga och reaktiva barriärer.

Spridningsvägar

De ämnen som släppts ut till omgivningen blir ofta kvar där under lång tid om vi inte gör något. Vid för höga halter kan människor eller miljön ta skada. Till slut kan föroreningarna transporteras till grundvattnet och vattendrag och t.ex. nå dricksvattenbrunnar.

Detta är en långsam spridning som påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Även mänskliga aktiviteter kan påverka spridningen av föroreningar som dittills kanske legat relativt stilla. Förorenad mark kan även påverka vår möjlighet att bo och bruka marken. För att vi och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam miljö räcker det inte med att åtgärda dagens utsläpp utan vi måste också ta hand om gamla miljöskador.

I Sverige har totalt 80 000 platser identifierats där någon form av miljö- och hälsofarlig verksamhet förekommit.

Hälsorisker och miljöpåverkan

BTEX-analys är avgörande eftersom exponering BTEX-kontaminering har associerats med en lång lista hälsorisker. Några av de möjliga BTEX-hälsoeffekterna inkluderar:

•          Irritation av hud, ögon och toner

•         Allvarliga effekter på centrala nervsystemet inklusive svaghet, yrsel och huvudvärk

•          Allvarlig skada på lever, hjärta, njurar och lungor

•          Bensen klassificeras också som en cancerframkallande grupp 1; Långvarig exponering kan orsaka leukemi.

Är det farligt att vistas på förorenad mark eller ett förorenat område?

Det beror helt på vilken typ av föroreningar, vilka halter och hur fastigheten används. För att kunna avgöra om det är farligt att vistas på en förorenad fastighet eller ett förorenat område krävs en bedömning i det enskilda fallet.